Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svept ännu i gudomlig menlöshet
Den späde, som af godt och ondt ej vet,
Långt bort från synden qvidande sig sträcker,
Men åt det goda vänligt famnen räcker.
Vi nalkas, engeln flyr och barnet ser
I tårar npp .... Ah tviflare! Du ler!
I lärde sen i barnen blott er sjelfva.
Vi åter, som för hvarje fara skälfva,
Som vi i deras framtid hägra se,
Och fåfängt dem, till värn, värt hjertblod ge,
Vi mödrar känna väl det band, som fäster
Vid paradiset vaggans späde gäster.»
Så hon. »Säg hvad du vill», han hviskar nu,
»Men engeln, tro mig, älskade, är dti.»
13, Kärlek.
Från franskan.
Dröm af min ungdon», full af ljuflig oro,
Hvem sliter dig utur mitt qvalda bröst?
Mitt mod, min tankes kraft, säg hvad de voro
Då de flytt hän blott för ett ord, en röst?
O kärlek! den är din, den glöd jag känner
In i mitt hela väsen sinyga sig;
Din är den andedrägt min själ förbränner.
Jag darrar, kärlek! säg, hvad vill du mig?
Man talar om den friska morgonstunden,
Om daggens tårar, aftonstjärnans prakt.
Af godhet, tig! Jag älskar, jag är bunden!
Och glömmer allt för denna plågas makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
