Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Ordningen vid den framställning, jag nu ämnar göra, skall
blifva den, att jag efter en kort antydan om den grekiska
antikens lynne ocli folkkarakter i de hänseenden, som för vårt
ämne kunna vara i någon mon belysande, först angifver
förhållandena med den grekiska qvinnans uppfostran, derefter påpekar
hennes ställning till och i familjen och samhället samt slutligen
såsom resultat af framställningen i dess helhet söker lemna ett
kortfattadt svar på den i inledningen till besvarande uppkastade
frågan. Den tidrymd, vår skildring hufvudsakligen skall afse,
innefattar den egentliga blomstringen af Greklands odling eller
tidrymden mellan sex- och tvåhundradetalet före den kristna
årsräkningen. För Greklands så kallade heroiska skede eller
dess sagotid hafva vi med afseende pa kännedomen om seder
och förhållanden en oskattbar minnesvärd i de Homeriska
sångerna; men detta skede kunna vi nu endast tillfälligtvis afse.
Mellan detta heroiska tidehvarf och den egentligen historiska
tiden ligger ett par århundraden af historiskt dunkel. Men
derunder hafva Greklands olika stammar begynt stadga sina
liatio-nala egendomligheter, hvilkas uppvisande ur deras samfälta
ursprung i atskilliga fall kan ined påtaglig sannolikhet försiggå.
Ett gemensamt drag i hela antikens och således äfven i det
antika Greklands tidslynne är den inflytelserika betydelse, staten
eller sjelfva statsinrättningen egde i förhållande såväl till den
enskilda menniskan som till de enskilda samfundsbildningarna.
Man var angelägen att hålla ihop den skara af mennisko|-, som
förenat sig eller blifvit förenade till samhällelig gemensamhet
under namn af ett folk eller en ståt, icke blott inåt eller i
förhållande till den enskilde och familjen, utan äfven utät, sålunda
i förhållande till andra folk eller stater. Vid staten eller
samhället fästade man begreppet af det gemensam ma, det allmänna,
och från dettas synpunkt skulle allt öfrigt jemkas, ordnas och
rättas. För dettas bestand och främjande var man ödmjuk
uppåt, i det man städse vid alla sig dertill erbjudande tillfällen
hembar böner, lof, offer eller tacksägelser åt gudarne, hvilkas gunst
eller hjelp man behöfde, och hvilkas ogunst eller hämnd man
fruktade, liksom man å andra sidan var egenmäktig nedåt eller
gent emot den enskilda menniskan och de enskildare
rättsinne-hafvarne i samhället, hvilkas kraf pä sjelfbestänining man
egentligen lemnade utan afseende eller nedtystade och inskränkte.
hvilken framställning, såsom ej stående i något närmare sammanhang med
sjelfva föreläsningsämnet, här blifvit utesluten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
