Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
invid norra delen af Mindre Asiens vestkust>). Om Sparta och
Athen hafva vi jemförelsevis rika underrättelser från antiken i
det hänseende, hvarom nu är fråga, om de æoliska samhällena
deremot antingen mera sparsamma eller inga, hvarföre vår
framställning hufvudsakligen kommer att afse Sparta och Athen.
På grundvalen af det doriska folklynnets kraftiga allvar och
sträfva enkelhet hade Lykurgos genom sin lagstiftning forstått
att på ett beundransvärdt orubbligt sätt för lång framtid
bestämma riktningen af den folkstams utveckling, som hade i Sparta
medelpunkten för sitt politiska lif. I Sparta var staten allt,
den enskilde snart sagdt intet. Om någonstädes menniskan kan
sägas vara ett sent begrepp i historien, så är det väl i Sparta.
Der fanns egentligen ingen menniska såsom sådan, utan blott
statsmedlemmar, liksom egentligen icke heller någon familj, utan
blott plantskolor för statens befolkande. Folkets inneboende
krigiska lynne och lagstadgade lefnadssätt hade både till afsigt
och i viss mon äfven till följd bibehållandet och befästandet af
öfveriuagten öfver andra. Hela samhället var en enda stor
kasern, der hvarje hus eller familj icke var någonting för sig, utan
endast ett logement i den stora gemensamma kasernen; och hvart
och ett af dessa logement skulle lagligen och ovilkorligen
innehålla krigare, krigarehustru och krigarebarn. Äfven qvinnan var
derföre också statsmedlem lika väl som mannen, och såsom
sådan betraktades hon både af staten och sig sjelf. Den riktning,
sådana samhällsförhållanden gåfvo åt den enskildes sträfvanden
och verksamhet, var i lagenligt och lyckligt fall en
fosterlandskärlek och en patriotisk uppoffring, soin icke kände några
grän-sor. Medborgerlighetens skala egde blott ett enda trappsteg, och
det var laglydnadens. I Athen var ej staten allt; men det
offentliga och allmänna var dock uteslutande det, åt hvilket det
passade eller lönade sig att offra krafter och arbete. När man
undantager den alle åliggande värnepligten samt några andra
medborgerliga skyldigheter, var hvar och en lemnad åt sin fria
vilja att antingen dväljas i privatlifvets skugga utan ära och
utan uppmärksamhet eller att i det offentligas ljus svinga sig
upp till utmärkelse, betydenhet och inflytande.
Medborgerligheten hade här många trappsteg; de första utgjorde tvångssteg,
’) Betydande doriska kulturorter funnos för öfrigt på Sicilien, i södra Italien
samt i Afrika, æoliska i Syditalien samt ioniska såväl i Italien och
Frankrike som förnämligast utefter den thraciska kusten och kusterna af Svarta
Hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
