Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
men de följande stodo primo occupanti1). I Athen lefde man
sålunda i staten men logerade privatim, och det med eller utan
hustru, huru man behagade: man hade härvid i det bela sin
frihet. Seden och den offentliga meningens magt trädde här ofta
i stället för lagbud. Men bland ett lifligt, mångsidigt,
lättfärdigt och med all sin nationala afslutenhet ändock kosmopolitiskt
sinnadt slägte blef seden icke alltid stadig och den offentliga
meningens magt ej sällan nyckfull. Familjen var under dessa
förhållanden här ej någon ined så lagstadgadt nödtvång gifven
beståndsdel af statskroppen som i Sparta; och qvinnan vårdade
sig staten egentligen icke om, åtminstone icke ovilkorligt och
omedelbart. Qvinnan var här ej statsmedlem; men
familjemedlem var hon sa till vida, som hon lydde närmast under
hus-fadren eller den, som företrädde hans ställe. Athen och Sparta
voro såväl i nu ifrågavarande soin i andra hänseenden
hvarandras motsatser. En politiker vid namn Demostratos, samtidig
med Nicias och Alcibiades, har gifvit en vacker form åt uttrycket
för denna motsats i sitt bekanta yttrande: »Spartanerne äro
bättre som medborgare, Athenarne bättre som menniskor». Den
æoliske stammens folk höllo en ungefärlig medelväg mellan dessa
ytterligheter, utan att derföre finna den välberäknade medelväg,
som förde till politisk storhet eller mångsidig och hög bildning.
De egde en gud grundplåt af andlig kraft, ehuru de ej
förkof-rade denne så, som sig borde, ty deras känsloliflighet gjorde dem
lika böjde för njutningar som benägne för politisk inaklighet.
Den politiska öfvervigten tillhörde i de fleste æoliske stater ett
fåtal; de öfrige hänvisades mer eller mindre till privatlifvet.
Qvinnau framträder dock här inom särskilda kretsar af
offentligt lif på ett sätt, som gör henne till en viss grad fördelaktigt
bemärkt framför öfriga grekiska qvinnor. Härom mera
framdeles.
För att nu öfvergå till den qvinliga uppfostran hos Grekerne
vilja vi först tillse, huru dermed förhöll sig i Sparta.
Anda-lnalet med uppfostran här var att utbilda flickorna för doras
kommande värf i staten, soin var att blifva friska och kraftiga
mödrar. 1 sammanhang härmed stod den hos Spartanerne
gällande, från urminnes tid i Grekland utöfvade rätten för fadren
att pröfva, om han ville upptaga ett nyfödt barn eller utsätta
det att förkomma. Såg barnet friskt och starkt ut, upptogs det;
’) = för dens räkning, som snabbast klättrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
