Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Emellertid utbildade sig med tiden och till sådana afvaktande
flickors förmon i Athen en egen handtering, de så kallade
äk-tenskapsstifterskornas; och dessa gjorde ofta nog heder åt sitt
yrke, som för öfrigt, enligt hvad Sokrates genom Plato antyder,
icke hade synnerligen högt anseende. Bröllopsceremonierna voro
här mycket ståtligare än i Sparta. Dagen före bröllopet
anställdes i bröllopshuset offer åt många gudomligheter, bland
hvilka en naturligtvis var Aphrodite. På sjelfva bröllopsdagen
togo de blifvande makarne på hvar sitt håll ett heligt bad
enligt vissa af den helige seden föreskrifna bruk. Så kom
bröllopsmåltiden, vid hvilken äfven qvinnor fingo vara närvarande.
Derefter hemförde brudgummen sin brud i vagn. Denna hemfärd
var festlig. Framför brudvagnen sågos föregångare och
fackelbärare; efter kom bröllopsföljet, som under vägen afsjöng
hy-menæen eller bröllopsfärdssången, och tåget helsades för öfrigt
af mötande vänners och bekantes välönskningsrop. Vid
brudgemakets dörr afsjöng en chör af flickor epithalamium eller
brud-kammarqvädet. Dagen efter erhöll bruden skänker af såväl
brudgum som fränder och vänner, hvarjemte brudgummen
anställde offer och bön till gudarne.
Något tvång, liksom i Sparta, för en man att lefva gift
fanns, enligt hvad redan förut blifvit antydt, icke i Athen. Men
en oskrifven lag bjöd likväl äfven Athenaren att blifva familjefader.
Bevekelsegrunden, som skulle mana honom härtill, var pligten
dels mot gudarne, åt hvilka han borde hafva skaffat tjenare i
sitt ställe, när han gick bort, dels mot staten, för hvars bestånd
han borde genom efterlemnade barn sörja, dels ändtligen mot
sin egen slägt, hvars uppehållelse han borde främja, och hvars
redan hänsofne medlemmars maner eller skuggor fordrade
graf-offer af sina efterkommande. Särskildt med afseende på den
sistnämnde bevekelsegrunden brukade derföre en barnlös man
adoptera någon, hvilket då inträdde i sin adoptivfamiljs såväl
rättigheter som skyldigheter.
Vi hafva nu följt qvinnan till hennes inträde i familjen
såsom husmoder. Hurudan var hennes ställning såsom sådan?
Den spartanska husmoderns ställning var ganska aktad.
Hon benämndes af alla husets personer med det hedervärda
namnet despoina, som betyder herrskarinna. Hon deltog lifligt
i allmänna angelägenheter, hennes bifall eller tadel betydde
mycket, och hennes råd inhemtades ofta. Sparta beskylldes
också i det öfriga Grekland för att vara anstucket af gynaiko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
