Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Den gifta qvinnan i Athen förde ett nära nog lika ödsligt
lif som den ogifta. Hennes pligt som husmoder var dels att
sjelf öfva de qvinnoslöjder, i hvilka hon som flicka borde hafva
fått öfva sig, dels att tillrusta och öfvervaka de husliga
sysselsättningarna bland tjenstefolket. Henne ålåg sålunda till
exempel ordnande och vård af husets tillhörigheter, mottagande,
förvarande och tillgodogörande af de förråd, som hushållningen
tillförde huset, spånad, väfning, sömnad m. m. Barnens uppfostran
ålåg henne också, gossarnes, tills de sattes i skola (skolorna
voro privata), flickornas, tills man kunde få dem gifta. Oftast
tjenstgjorde hon också såsom husets läkare. För öfrigt hölls
hon med sina flickor i det närmaste instängd i husets
qvinno-våning (gynaikonitis), som antingen var belägen å loftet eller
utgjorde den inre från gatan otillgängliga afdelningen af huset,
och som i detta sednare fall var afdelad från de öfriga
lägenheterna genom en särskild förstugu-inrättning, hvilken hölls
tillsluten med en försvarlig rigel och bevakades af en slaf såsom
dörrvaktare. En främmande man fick aldrig träda inom
qvinno-våningens dörr. Det fanns lag på, att en athensk qvinna ej fick
gå ut utom för tre fall, nämligen l:o för fullgörande af vissa
tempeltjenster eller vissa religiösa förrättningar, 2:o för att
öfvervara eller deltaga i vissa fester, 3:o för hushållsangelägenheter;
men det skulle alltid ske med mannens vetskap och tillåtelse.
I de flesta af dessa fall fick hon aldrig uppträda annat än
naturligtvis beslöjad samt åtföljd af en eller tvä tjenarinnor. För
öfvervakande häraf tillsattes i en sednare tid gyniakonomer eller
qvinnopolis. När efter det olyckliga slaget vid Chæronea
spillrorna af den slagne och skingrade athenske hären kommo till
Athen, trädde qvinnorna ut i dörrarna till sina hus för att af
de återvändande krigarne få någon visshet i sin ängslan och
oro för mäns, fäders eller bröders öde; men genom detta sätt
att visa deltagande för de sina »blottställde de sig» — för att
nyttja den sedestränge talaren Lykurgos’ uttryck oin saken —
»blottställde de sig på ett dem sjelfva och staten ovärdigt sätt
för allmänhetens blickar». Husfadren vistades vanligen utom
hus, sysselsatt dels med skötandet af sin ekonomi dels med
verksamhet för det allmännas räkning; och han syntes då aldrig
hemma utom vid måltiderna. Hans sällskapliga umgänge med
familjen var derföre ej synnerligen lifligt. Ifall hustrun
inledde något samtal om allmänna eller sjelfva huset icke rörande
ämnen, förständigades hon ofta af mannen att ej lägga sig i sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
