Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
af att i minnet genomgå, allt detta — och du, kära vän, blir
det väl af att läsa detta stackars bref.
Men jag gör alltför många afbrott i min berättelse. Kl.
tolf kom underrättelse att våra trupper tagit 40,000 preussare
|till fånga; derpå följde, som du väl kan föreställa dig, allmänt
jubel! Ack, blott alltför snart insågo vi att vi sålt björnhuden
innan vi fångat björnen. — — Kl. ett samma dag lemnade jag
med min syster och hennes lilla barn Reichshoffen, för att fara
till Haguenau (hennes hem). Vi hade måst skaffa oss en vagn,
ty jernvägen var afstängd. Knappast hade vi färdats 3
kilo-mëtres förrän vi mötte tvänne soldater stadda på flykt! De
sade oss att venstern redan var förlorad, men att högern stod
sig bra, och tillade, att vi icke borde fara fram till Haguenau,
emedan vi då kunde löpa fåra att fälla i händerna på något
preussiskt detachement. Efter några ögonblicks rådplägning
beslöto vi dock att fortsätta vår färd; men en halftimme senare
mötte vi en trupp af omkring 100 kuirassierer, som besvuro
oss att vända tillbaka. Kusken, som var hemma i Haguenau,
ville dock på inga vilkor medgifva detta, och först med pistolen
för bröstet kunde en af officerarne förmå honom att vända. Fyra
officerare beledsagade oss, för att vara vårt försvar, i händelse
vi skulle påträffa preussarne, hvilka man visste redan vara
nära i antågande. De förklarade enständigt att högern skulle
segra. Slutligen ankommo vi till Gundershoffen, der vi
plötsligen hejdades af liögerns flyende soldater, från hvilka hördes blott
ett enda enstämmigt skri: "vi äro förlorade — vi äro förrådda!"
De hade gått i elden 30,000 man mot 150,000 på fiendens sida!
De ville på inga vilkor släppa oss igenom — allt för fiendens
skull, som följde dem i hack och häl. Vi åter ville ej för något
pris stanna. Tänk dig tvänne värnlösa unga qvinnor och ett
litet barn, ensamma midt ibland 15,000 soldater, och föreställ
dig vår ångest! Vägen var så upptagen att vagnen blott med
största svårighet kunde föras framåt. Min syster vred sig i
ångest och förtviflan; jag äter vände mig åt alla sidor med
böner att man måtte vara oss behjelpliga att komma till vårt
hem i Reichshoffen. Då vi ändtligen anlände dit, mötte oss
vår mor och vår moster fullt resklädda; på våra frågor hvart
de ämnade sig svarade de: till Gundershoffen! således rätt i
gapet på fienden! Till den grad hade de förlorat besinningen.
S. och jag hade redan beslutat att vi alla skulle stanna stilla
hemma, för att dö tillsammans. Blott några få familjer voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
