Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.{19
tidrymd af omkring 600 år, som förgick innan Birger Jarls
lagstiftning till qvinnans förmån fullföljdes och ytterligare
utvecklades genom konung Oscar och hans efterträdare, bildar det
egentliga området för skildringen, hvilken åter sönderfaller i flere
hufvudafdelningar. Hvad som här meddelas kan sammanfattas
under följande öfverskrifter.
I. Inledande öfverblick af den svenska qvinnans
ursprungliga skaplynne, lagarne för hennes utveckling samt
hennes förhållande till familj och samhälle, från äldsta
tider intill 1200-talet.
II. De sjelfverkande religiösa och politiska karakterernas tid,
från 1200- till 1500-talet, med Birgitta Brahe,
drottning Margareta och Kristina Gyllenstjerna som ledare.
1.
Den svenska qvinnan, liksom hvarje menskligt väsende, bär
tirspruugligen inom sig en bunden personlighet, som måste
frigöras, genom en utveckling från instinkt till sjelfmedvetande,
från ofrihet till frihet, från maktlöshet till inflytande. Och
berättelsen om detta utvecklingsarbete utgör hennes historia.
Grunddragen af hennes personlighet bilda en sällsam
blandning af vekhet och kraft, hängifvenhet och sjelfständighet, hjerta
och karakter. Får vekheten ensam råda, förlorar hon sig sjelf,
för att uppgå i en annan, och lägger derigenom hämsko på
sina egna och mannens ädlaste anlag; får kraften allena herrska,
gör den henne till ett odjur, och blir driffjedern för allt det
sämsta inom henne sjelf och honom; när båda i full jemnvigt
uppbära henne blir hon ädel och förädlande, så som endast
den sanna qvinnan kan vara.
Detta hennes eget skaplynne, anden hos det folk, hon tillhör
och den troslära, i hvilken lion fostrats, äro de trenne
grundkrafter, som under olika tider bestämt den svenska qvinnans
ställning och allmänna inflytande.
Dotter af ett aldrig underkufvadt folk och fostrad jemte
mannen vid frihetens härd, intog lion ursprungligen en helt
annan plats i familjen och samhället, än qvinnan i andra länder.
Hos söderns folk stod qvinnan länge på samma ståndpunkt
som de lifegna, underkastad de mest förnedrande lagar å
feodal-herrarnes sida. Men bland svenskarne funnos inga lifegna: hvar
och en var en man för sig och qvinnan jemförelsevis fri. Icke
heller var den fornnordiska qvinnan föremål för den öfverdrifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
