Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.329
garetas tanke i sin helhet förverkligad: "Samdrägt och kärlek
råder mellan Nordens folk, och den fejd och tvedrägt, som af
ålder dem emellan varit. år nedlagd och skall aldrig mera
upptagas".
Efter Margareta fortfor det qvinliga inflytandet ännu länge
att inverka på folkets öden, ehuru blott medelbart genom
männen och ej sällan uppblandadt med främmande, orena elementer.
Dess spår delar sig under unionstiden i tvänne
bufvudström-ningar, den första verkande genom de utländska kungarne,
den andra genom infödde svenska män, och hvardera inom sig
splittrad i en god och en ond riktning. Den förstnämnda
hufvudströmmen utgår företrädesvis från tvänne personligheter,
båda starkt ledande, den ena — drottning Filippa — till godt,
den andra — Sigbrit—till ondt. Den andra inflytelseströmmen
[finner sitt förnämsta uttryck i de qvinnor, hvilka stodo vid
sidan af fosterlandets ledande personligheter.
Att män sådana som Engelbrekt och Karl Knutsson varit
fostrade af ädla och sjelfständigt tänkande mödrar, kan man
tryggt antaga, ehuru deras namn ej bevarats ät efterverlden.
Om den senares hustru, den sköna och fromma Katarina
Orms-\ dotter, förtäljer krönikan, att hon varit älskad af folket och
utgjort sin makes högsta glädje och tröst. "Lif och anlete voro
lika sköna", säger den gamle berättaren. Kraftigare framstår i
häfderna Ingeborg Tott, Sten Sture den äldres hustru, ej blott
såsom deltagande i mannens rådslag, utan ock såsom i hans
frånvaro sjelfständigt ingripande i folkets angelägenheter — allt
i fosterländsk riktning *). Att det dock fanns ett inflytande i
motsatt riktning, visar krönikans berättelse om huru qvinnornas
fåfängliga åtrå att erhålla den med mannens riddarevärdigliet
följande /rw-titeln bidragit till Sturens förbigående och kung
Johans antagande till konung, enär endast ett krönt hufvud
kunde meddela riddareslaget.
"Det månde de svenska qvinnor vålla
Ty af herrenamn månde de så mycket hålla.
Hvar frälseqvinna ville heta fruga
På det andra skulle sig för henne buga."
Genom dessa grumliga spår ledes det renare
qvinnoinflvtan-det framåt med Svante Stures kloka och hängifna maka, Märta
’) Hon var dessntom en kraftig befrämjare af boktryckerikonsten och säges
hafva på egen bekostnad upprättat ett boktryckeri för Upsala akademi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
