Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.328
slutligen, detta skenbara misslyckande, hvarigenom dock en stor
framtidstanke blifvit väckt till lif — allt detta betecknar såväl
Birgittas som Margaretas verk såsom alltigenom qvinligt. Det
är samma företeelse af den qvinliga ingifvelsen, verkande såsom
vägvisare för den manliga tanken, som vi nyss iakttogo pä den
gryende konstens och vetenskapens område. Att lida
födslosmärtan för mensklighetens stora idéer, utan att kunna
förverkliga dem, är kanske ock qvinlighetens högsta uppgift,
uppenbarad i dess heligaste form för henne, som blef moder till
verldens Frälsare, för att vid korset begråta lians skenbara
undergång.
Birgitta egnade sitt lif åt renandet af Kristi kyrka och
dog utan att hafva nått sitt mål; men hon hade dock skänkt
verlden den tanke, som en Savonarola, en Luther, en Calvin
skulle upptaga och förverkliga och som ännu i våra dagar
manar kyrkan till ytterligare rening.
Drottning Margareta »jorde till sitt lifs mal att försona
sina trenne folk "så att de skulle öfverens varda och icke
någon tid örloga eller tränga den ena på den andra, utan blifva
i samdrägt och kärlek; och all fejd och tvedrägt, som af ålder
varit, skulle nedläggas och aldrig mer upptagas", in. m. Man
tycker sig vid läsningen af den tilltänkta unionsakten höra en
kärleksfull moder förmana sina tvistande barn. Och samma
missgrepp, som denna gör då hon tvingar barnen att räcka
hvarandra fridskyssen, medan ännu oviljan kokar i deras
hjertan, samma missgrepp gjorde Margareta, dä hon, såsom insegel
pa försoningen, bjöd att alla tre rikena "skulle evinneiiigen en
konung hafva, så att de aldrig skulle åtskiljas mera". Men 0111
ock i tillämpningen förfelad, var dock försoningstanken uttalad
och fortlefde i folkmedvetandet midt under de blodigaste fejder,
hvarom bland annat de så kallade bondefrederna vittna. Och efter
fyra sekler blef Margaretas idé, genotn Sveriges och Norges
förening, delvis förverkligad af den störste statsman, som i
nyare tider innehaft någon af Nordens troner. Tillkommen genom
våld, var dock äfven denna förening länge blott ett slags
tvångskyss lik den första. Blott småningom helgades den genom
inedvetandet af inre enhet till ett verkligt brödraförbund, som
under ett fritt utbyte af ömsesidiga fördelar, inom andens och
materiens verld, blifvit allt mera belastadt. Men icke nog
härmed. Äfven den tredje brödren har kännt sig dragen af
fränd-skapsbandet. I inre, väsentligaste mening är sålunda Mar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
