Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Katarina vara den sora fått mesta likhet med hennes
skaplynne. Man märker hos sondottern samma djup i känslan,
samma klokhet i tanken, samma kraft i viljan. Möjligen kan
man anmärka att kraften stundom blef förherrskande, och kom
hennes vilja att göra sig allena gällande, i stället att, som hos
Margareta, sammansmälta med och likasom rena eller pånyttföda
makens. Förklaringen härtill ligger troligen i de båda männens
olika ledande kraft. Ett vackrare föredöme af huru en hustru
kan vara den styrande i familjen, utan att aktningen och den
innerliga kärleken mellan makarne ett ögonblick åsidosättes,
kan man dock knappast uppleta. Sjelfva medvetandet af hennes
makt synes drifva Katarina att i de minsta småsaker rådföra
sig med mannen äfven då han är frånvarande. Alla de personer
med hvilka hon stått i närmare beröring, den sträfva
styfmodern, den storsinte Gustaf Adolf, den nyckfulla Kristina,
den skarpsinnige Axel Oxenstjerna egnade Katarina obetingad
tillgifvenhet och vördnad. Af man och barn var hon lika högt
älskad som aktad. Barnens uppfostran synes företrädesvis hafva
stått under hennes ledning. Väl påyrkar lion att sonen, Karl
Gustaf, då han närmade sig sju år skulle komma under manlig
uppsigt; men ännu då han som yngling lemnade hemmet
ingriper modern i hans inre ut veckling, varnar honom i sina bref för
medfödda svagheter och framtida faror, vakar öfver det sällskap,
som skall omgifva honom, manar honom till flit och ammar i
hans hjerta tron på Gud och kärleken till fosterlandet.
Hennes inflytande på döttrarna är mindre framträdande. Blott
en och aunan flygtig blick in i den tidens qvinnouppfostran får
man af hennes bref. Så skrifver hon 1630 från Elfsnabben till den
hemmavarande maken, och ber helsa en viss fru Ileldin, att lion
måtte hålla barnen till att läsa i bok och se till, att de icke
måtte bli bortskämda. En lärarinna synes således hafva varit
anställd för barnen. En annan gång ber hon mannen tala
franska med den äldsta dottern och "tvinga henne att svara".
Tjenare och underlydande styrde hon med godhet, men också
med kraft. Förbrytare från godset insattes i slottstornet, ocli
i bref till pfalzgrefven påyrkas deras allvarliga bestraffande.
Hushållet synes Katarina, likasom mormodern, personligen leda1).
’} Är 1G37 skrifver hon från Stockholm och tackar mannen för att han vill
åtaga sig hennes hushållning, hvilket, tillägger hon, visserligen iir af nöden.
"Min käre herre skaffe mig pengar och betale tjenstfolket." Hon undrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
