Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Då sonen första gången begått Herrans nattvard ber hon
att Gud måtte derigenom föröka hans tro, så att han kan afstå
från sina synder och befästa sin eviga salighet. "Beflita iig,
’Herzenskind’, allt mer i Guds fruktan, så skall Han gifva dig
vishet att rätt lägga din salighets grund, hvartill jag i all
moderlig huldhet och tro dig, med Guds hjelp, lycka och
välsignelse önskar." Med det äkta moderssinnet, som aldrig för
omsorgen om det inre försummar det yttre, tillägger hon —
"gerna vill jag ock veta hur pulvret bekommer dig".
Äfven på tal om äldsta dotterns nattvardsgång yttrar
Katarina i ett bref till mannen mången from och gudfruktig
tanke och synes i strid med honom påyrka att dem heliga
handlingen ej måtte uppskjutas. "Det är min moderliiga pligt
att tillse hennes så andeliga som kroppsliga väl — hon kan nu
sina kristendomsstycken — hon vet hvad lion tror — och det
är alltså tid att hon efterkommer Herrans vilja. Han vet väl
hvad oss behöfves, vi få ej förakta Hans heliga nådlegåfvor.
Låtom oss då, för Guds skull, bruka hvad Han oss förunnat och
lemna alla egna meningar åsido (alle meinung verlassen). Ack,
hjertans käre herre! gläd mitt bedröfvade hjerta, så vet jag visst
att Gud skall bistå oss i alla vedervärdigheter."
Vid sonens resa till utlandet ber hon pfalzgrefven låi.ta hålla
förböner för lians lyckliga hemkomst och säger sig sjelf för
samma ändamål vilja ge 100 daler till de fattiga. I ett bref
omtalar Katarina att hon afskedat sin tvätterska, emedlan hon
ej var gudfruktig och nekat att gå i kyrkan.
Af hennes förhållande till deri unga drottningen, som blifvit
henne anförtrodd att uppfostra, säga oss brefven föga eller intet.
Med hennes djupa pligtkänsla, hennes kärlek för den
hädangångne brodern, och hennes ej otydligt framskymtande planer
för sonens framtid är det dock gifvet, att hon med hela makten
af hjerta och vilja sökt att rikta Kristinas oroliga ande till det
goda. Troligen hade hon väl ock lyckats om hon fått lefva.
Nu måste hon lemna arbetet knappt halfgjordt. Blott i de sista
afskedsorden kunde hon ännu inlägga en varning och en
brinnande uppmaning till kärlek och tro.
_ %
hur hennes hönor befinna sig och anmodar sin käre herre tillsäga, att de
icke måtte släppas in till de andra svenska hönsen. Hvad kon beträffar si
skall hon derom en annan gang säga sin tanke. Vidare hemställer hon om
ej hennes "hjertans käre herre" skulle finna det af nöden att gifva de
tvänne döttrarna hvar sin oxe till hushållet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
