Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
utöfver deras beräkning eller återhållskraft, som först satt den
i rörelse.
Ehuru ett slags meteor, som genomkorsar den svenska
qvinnans bana utan att tillhöra henne, utöfvade Kristina doclc
således ett visst inflytande på densamma, liknande det, som bringar
kompassen till missvisning eller den elektriska strömmen till
afvikelser från sin naturliga riktning.
Försöket att bestämma den svenska qvinnans
trosförhål-lande blir vanskligare under 15- och 1600-talet, än under hennes
föregående utvecklings-skeden. Birgitta hade, lik en
kristendomens Yala, varnat för det onda som kyrkan fostrat i sitt
eget sköte och bådat kommande strid; och striden kom, men
synes ej hafva alstrat några djupare andeliga konflikter, icke
heller framkallat några efterföljerskor, hvarken af den första
kristna tidens qvinliga troskämpar eller af 1300-talets mäktiga
sierska. Reformationen segrade, efter obetydligt motstånd, och
utan att qvinnorna, så vidt vi veta, tagit någon del i striden.
Kunde man utleta grunden till denna andeliga overksamhet hade
inan kanske funnit nyckeln till uier än en gåtolik sida af den
svenska qvinnans senare utveckling. Här våga vi blott
sammanställa några förhållanden, soin från olika sidor belysa frågan,
utan att dock ställa henne fullt klar.
Redan i Birgitta hade reformationen haft en förkämpe.
Genom hennes försorg hade till och ined den Heliga Skrift blifvit
öfversatt. Kyrkan hade genom tusen missbruk gjort sig
förhatlig i de tänkandes ögon. Var kanske i följd häraf kampen
redan utkämpad i sinnena, innan den kom till genombrott ü
formen? Eller härflyter den lätta segern af någon allmännare
liknöjdhet eller förslappning af trosmedvetandet, alstrad af
prest-välde och trostvång? Eller hafva de rätt, som mena att
protestantismens mera till hufvud och förstånd talande lära helt
naturligt måste på qvinnokönet utöfva mindre inverkan än
katolicismen? Eller hvilar åter denna uppfattning af protestantismen
på ett misstag, och ligger förklaringen måhända deri, att de
svenska reformationsmännen, delande detta misstag, höllo sig
företrädesvis till förståndssidan och till formfrågorna, glömmande
att all tro dock innerst är en hjertesak och en lifsfråga?
Vi våga ej gifva något afgörande svar på de många
spörjsmålen. Blott så mycket synes oss visst att den första
reformationstiden, i motsats till den första kristna tiden, företer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
