Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Från Margareta Leijonhufvud och hennes sondotter, båda
verkande blott medelbart, men kraftigt och rent för fosterlandets
väl, bryter qvinnoinflytandet med drottning Kristina ånyo i
dagen på ett sjelfständigt sätt.
Sedan Birgittas och unionsdrottningens tid hade Sverige
icke egt ett sådant qvinligt snille som Gustaf Adolfs dotter.
Ett ögonblick synes det som skulle den unga drottningens öfriga
förmögenheter utvecklas, om ej till jemvigt med hennes snille,
så dock till motvigt mot dettas förvillelser. För sent börjad
afklipptes dock denna lyckligare utveckling plötsligt genom
fostermoderns död. Fröen till det goda voro emellertid utsådda, och
när Kristina besteg sin faders tron bar hon ännu inom sig gryet
till en from qvinna, en pligttrogen menniska och en stor regent.
Men lemnadt utan tyglar och missledt af smicker, utvecklar sig
snart hennes snille på bekostnad af både qvinnan, menniskan
och regenten. Föraktande att låta binda sig af grundsatser
eller låta bruka sig till något så simpelt som pligtens
uppfyllande, sväfvar det ut i spekulationer utan mål eller gräns,
lekande med lifvets heligaste frågor och bortkastande dem olösta,
för att upptaga nya till samma lättsinniga lek. Men ju mera
tanken frigör sig från alla band — icke för att söka sanningen,
utan af en sjelfvisk lusta att pröfva hur långt han kan gå —
desto hårdare bindas andens öfriga krafter; hjertat hårdnar,
samvetet förslöas, viljan urartar; sjelfva snillet, återkastadt
på sig sjelft, fortares af sina egna lågor och går upp i rök.
Omgifven af tidens lärdaste män hade dock Kristina förblifvit
okunnig om den enkla sanningen att snillet ej — lika litet soin
någon annan mensklig kraft — får göras till sitt eget ändamål,
och att den fria forskningen, då den ej liar sanningen till mål
och gräns, blir en blott andelig utsväfning, förnedrande kanske
ännu mer för qvinnan än för mannen. Och så blef troshjeltens
dotter trosförnekare, det lysande snillet en dålig menniska, den
starka tänkaren, vanmäktig regent.
Men ej nog härmed. Ingen lefver blott sig sjelf till godo eller
skada, minst en regerande person. Också kunna vi följa det
sorgliga skådespelet af nationens försämring, från den växande
principlösheten hos drottningen till de förskämda sederna bland
hennes omgifning och ned till en, i allt vidsträcktare kretsar
utbredd, rätts- och sedeslöshet, ofta uppträdande under former
som voro Kristina personligen motbjudande, och som hon ifrigt
men fåfängt sökte bekämpa. Så växer det ondas framfart långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
