Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
8. Drag ur qvinnans och familjens lif i Norden.
(Forts, frän 12:te årg. 6:te haft.)
II.
I det föregående hafva vi sökt att genom utdrag,
förnämligast ur de gamla lagarna, påpeka den ogifta qvinnans rättsliga
ställning i förhållande till familjen. Men som all familjens makt
hade sin medelpunkt i liusfadren, eller, om han bortgått, i
någon af hans qvarlefvande manliga slägtingar, hvilka i mycket
noggrannt bestämd inbördes ordning ärfde husbondeväldet,
hvilket välde i sjelfva verket var ett obegränsadt envälde, så funno
vi, att den unga, ogifta qvinnan egde gent emot sin manlige
förmyndare intet skydd, hennes frihet intet hägn. Vi framhöllo,
huru denna grundsats, isynnerhet om ban tillämpades vid det
ödesdigra tillfälle, då det skulle afgöras om hennes framtid,
kunde leda till de förfärligaste följder. Derföre dröjde vi länge
vid alla stadgar, som innehöllo bestämmelser om det i så hög
grad karakteristiska brudköpet, hvilket var formen för hvarje
trolofning *). Den förbindelse, som ej var grundad på ett
brudköp, var ingen laglig förbindelse. Men väl var köpet lagligt,
äfven om den sålda qvinnan icke hade en aning om hvem
köparen var. Slutligen meddelade vi, genom ett sammandrag af
Gunnlög Ormetungas saga, en rörande skildring af de förvecklin-
*) I K. Olivecronas berömda arbete "Om makars giftorätt i bo", säges: "Att
— —- -— enligt de till vår tid bevarade rättssamlingar, fästningen utgjort
ett verkligt köp af qvinnans person, och brudgåfvan en verklig köpeskilling
— detta våga vi bestrida. — Ordet kaup utmärkte (i det gamla nordiska
språket) icke blott köp utan ock i allmänhet aftal.–Heter det äfven (i
sagorna) om mannen att han köpte sig hustru, så träffas dock icke ett ord,
som antyder att giftomannen sålde den fria qvinnan." (sid. 97, 98 m. fl.)
J. J. Nordström antager i sina "Bidrag till den svenska
samhällsförfattningens historia", att det är myndigheten, målsmannarätten, brudgummen
köpte af giftomannen medelst den Mundr han erlade, icke brudens person.
Red:ns anmärkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
