Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Och se, den rika skörd Du ej fick skåda,
Omkring Din bår nu skönt i blomning står,
Att den ock kärlek är helt visst förråda
Hvar’ blomsterkrans och hvarje känslans tår;
Hvar’ minnesruna och hvar’ dämpad klagan
Vid sista akten utaf drottningsagan.
Din kistas purpur blomsterkransar hölja,
En hvar af dem bär ock en afskedsgärd,
Ett kärleksord, som vittna att Dig följa
Välsignelser och böner på Din färd,
"Fra lille Christian" till den höge maken,
Som ensam går i kungliga gemaken.
Fast lifvet var Dig skönt, af dagens tunga
Jemväl furstinnan äfven fick sin del.
Ej alltid blommor dofta, foglar sjunga,
Och när var jordisk fröjd oblandad, hel?
Men Cliristus var Ditt lif, Hans död Din vinning,
Hans nåd en strålglans kring Din bleka tinning.
Så har Du älskat, kämpat, lidit, vunnit
Den skatt Dig dyrast var; nu är den slut
Din lefnadsfärd och hamnen Du liar hunnit,
Bytt vansklig glans mot oförvansklig ut.
LOVISAS namn och kärleksfulla sinne
Förblifva dock i Nord ett heligt minne.
Sof då i frid! Inunder hvalfven höga
Förklingad är Din drapas sista ton.
Slå upp för högre ljus Ditt klara öga
Bland englarne omkring Gud Faders thron,
Och bed för oss, bed Gud att Norden skydda
I da’r, som komma, som i dagar flydda.
St—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
