Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
hålla deu lifskraft, som rör sig inom nationen. Men denna
tendentiösa riktning tillåter sig nästan aldrig osanna teckningar
för inskärpandet af sina satser, och ej heller sjunker den ned
från det konstnärliga föredragets ståndpunkt till den praktiske
föreläsarens. Spielhagen är den ende bland dem, som man
möjligen skulle kunna förebrå att af sin glödande känsla ibland
förledas att framställa osannolika händelser och hålla
tendens-föredrag; men hans snille och värme försona läsaren snart
med dessa brister.
n Q
Anuu ett för vara fyra skribenter likasom för tyskar i
allmänhet gemensamt drag är oviljan mot polska nationen, en
ovilja, som stundom gränsar till ett menniskofiendtligt förakt.
Att Freytag ej lyckats alldeles frigöra sig från denna stämning,
ha vi redan anmärkt, och hans skildringar af förhållandena vid
en polsk egendom, öfverlemnad åt lättjan, odugligheten,
opålitligheten och oordningen, skulle, om man får antaga den vara
sann, ingifva läsaren ett lågt begrepp om hela den polska
nationen. Rudorff låter sin hjelte aflägga ett högtidligt löfte att
aldrig ingå i affärsförbindelser med någon polack. Spielhagen
yttrar i detta hänseende ingen mening; måhända betraktar han
från sin ståndpunkt hela det arma Polen som ett olyckligt "städ",
på hvilket de omgifvande nationerna låta sina tunga släggor
skoningslöst falla. Imellertid tyckas äfven i detta fall de
romantiska skildringarna blott vara ett förmildradt uttryck af
den rådande opinionen, som uttalar sig t. ex. i uttrycket
"pol-nische Wirthschaft" såsom betecknande höjden af snusk och
oordning.
Då man jemför den ovilja och det förakt, hvarmed
polackarne betraktas af sina närmaste grannar, med den entusiasm
och det deltagande som deras olyckliga öde väcker hos andra
nationer, erinras man lifligt om ett motsvarande förhållande i
Norra Amerika, hvarest indianerna äro föremål för deltagande
och ömhet i de östra staterna, men för bat och förakt i de
vestra, de egentliga grannstaterna, som äro utsatta för
följderna af deras mindre goda egenskaper.
Från denna allmänna karakteristik af de fyra författarnes
gemensamma tendenser vända vi oss till en granskning af hvar
och en bland dem särskildt såsom tidsmålare, samliällsförbättrare
och konstnär.
Freytags roman, Debet och Kredit, utkom redan 1855, och
är således förstlingen af de här nämnda. Kanske är detta ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
