Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Ehuru eniga i motståndet drifvas reformens motståndare af
helt motsatta motiver. Dä somliga förebara den afgjorda
underlägsenheten, framhålla andra med rörd emfasis den englalika
öfverlägsenheten i qvinnans natur såsom skäl lo* att mannen
bör i allt vara hustruns herrskare eller, såsom det heter på
ridderlighetens språk, "bära henne på sina händer *. — Välvilja,
ädelmod, ja uppoffring, allt detta är man villig att. egna qvinnan;
men rättvisa.. . det kommer sällan i fråga. Mången finner det
också vida beqvämare höja henne till skyarne, än att göra det
trefligt för henne på jorden. Och det värsta är att mången äkta
man inom kort fritager sig från både det ena och det andra och
inom kort lemnar sin "engel" att kämpa bäst hon kan mot "les
petites misères de la vie".
Utan att vilja gå sà långt som en viss gammal mamsell,
som, efter en sorglig jemförelse mellan mannens och qvinnans
öde, utbrast: "Ja, det märks då på allting att Vår Herre är
karl"! så är man dock ofta frestad att instämma i skaldens
klagan att "qvinnan är ett af Vår Herres styfbarn på jorden".
Och hvad vinner mannen på sitt envälde? — Att döma af
vissa tecken synes ban -sjelf vara på väg att tröttna dervid,
och hvem kan väl undra derpå! Förtryckaren måste finna sig
hardt när lika förnedrad af förtrycket som den förtryckte. Från
upplyste och frisinnade män har också första tanken på en
reform utgått. En dylik reform har i de flesta länder blifvit
genomförd och äfven hos oss har sedan flere år tillbaka förslag
i samma riktning framlagts för riksdagarne, ehuru hittills alltid
förgäfves. Orsaken härtill är väl hufvudsakligen ovilja mot
sjelfva grundsatsen om likställighet mellan man och hustru i fråga
om eganderätt. Andra åter erkänna grundsatsens billighet, men
rygga tillbaka för dess tillämpning. Det nuvarande förhållandet
mellan äkta makar är orubbligt grundadt i naturen, menar man, och
reformen, om äfven önskvärd, skulle således ingenting uträtta.
Andra åter påstå att den åsyftade lagförändringen skulle ha
makt att omstörta både gudomlig och mensklig ordning. Som
vanligt ligger sanningen mellan båda ytterligheterna. Vännerna
af reformen vänta sig mera godt af densamma än de förstnämnda,
och frukta vida mindre ondt deraf än de senare. Den kommer
icke att medföra några våldsamma brytningar, ej heller några
plötsliga förbättringar i äktenskapsförhållandena. Men stilla
och säkert skall dess inflytande lyfta och förädla detta det
heligaste af alla jordiska band — icke minst genom att hos den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
