- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Trettonde årgången. 1871 /
220

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220

galenskap för den ena, kan icke vara vishet för den andre. Att
tillgifve oförrätter, att tålmodigt och fredligt försvara det riitta, anstår
lika mvcket mannen som qvinnan, och motsatsen är lika ovärdig
båda.

"Vi som utsända denna adress, äro icke i okunnighet om de
försök, som blifvit gjorda af tänkande och utmärkta män, i afsigt att
åstadkomma en fredlig lösning i stället för det våldsamma
uppgörandet af internationela stridigheter. Icke heller hafva vi glöiut den
omständigheten, att vi sjelfva icke äro beredda att möta de lagliga
och politiska svårigheterna af denna allvarliga fråga. Dock kallar
stundens nöd så befallande på någon mellankomst, något botemedel,
att vi, som hörsammat denna kallelse, icke kunna hvila, förr än
någon lindring emot det närvarande onda blifvit funnen och försökt:
förr än frågan: "Hvad är min pligt emot nästan?" blifvit beaktad
med all den uppmärksamhet, som verlden är mäktig att gifva.

"De män, som försökt att böta det onda, hafva i synnerhet,
förlitat sig på literaturens hjelpmedel. Dessa äro utan tvifvel af stort
värde och till en viss grad ändamålsenliga, men arméerna studera
icke "belles lettres". Den skönaste afhandling skall icke kunna
hämma något blodbad. I ett ögonblick sådant som detta fordras
lefvande vilja och lefvande handling, för att utöfva inflytande på
utgången af denna lifsfråga.

"Det är derföre som vi qvinnor, tillika med de män, som
understödja qvinnans oberoende verksamhet,, anropa alla dem, som ega
förmåga att uttänka och planera, att ofördröjligen vidtaga några
praktiska åtgärder, för att lindra den pågående nöden, och hindra dess
förnyande. Vi hafva begrundat en del af det goda, som blifvit
skrifvet och talat i detta ämne. Vi finna deraf att mensklighetens
samvete och förstånd stå i bestämd opposition till ett våldsamt rättande
af oförrätter eller jagande efter fördelar. Vi finua massornas
intressen och instinkt likaledes för fred. Vi finna herrskares ärelystnad
ständigt sysselsatt att förblinda och vilseleda denna instinkt. Vi
finna detta ohyggliga handtverk, detta mördande yrke prydt med
företräden af en hög rang och en falsk ära. Från stundens
fasansfulla verklighet blicka vi mot det sköna ideal, som fredens älskare
hafva uppställt öfver samhällets afgrund. Vi framställa den frågan
huruvida den ena af dem är maktlös att hjelpa den andra: och som
vår öfvertygelse icke tillåter oss att tro på ett sådant fall, så bedja
vi alla dem, som dela denna vår öfvertygelse, att vara behjelpliga,
hvar och en på sitt sätt, att arbeta på det gemensamma målet att
uppgöra nationela angelägenheter på samma moraliska och fredliga
sätt, som eger rum vid enskilda affärer. Vi begära att någonting
måtte göras till upphäfvandet af det pågående kriget, samt att
inskärpa dess förfärliga lärdomar till mensklighetens framtida
efterrättelse."

Uppmaningen slutar som nvss nämndes med inbjudning till en
allmänn fredskongress. Ehuru vi frukta att de föreslagna medlen
föga eller intet kunna uträtta mot de styrandes politik och nationer-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:20:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1871/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free