Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
sättas för den qvinliga andens verksamhet? Huru kan denna
förlikas med qvinnans husliga kall? Och först och sist: hvad skall
folket säga? Alla dessa spörjsmål, som ännu i vår tid stå på
dagordningen, vågade fru Brenner upptaga och på sitt naivt
torr-roliga sätt besvara. Framställningen häraf tillhör dock ett
följande tidskifte.
Kring de ledande personligheter vi i det föregående
framhållit, gruppera sig deras underordnade samtida i mer och mindre
talrika flockar. Bland dessa nämna vi Carl X:s syster,
Maria Euphrosyna af Pfalz (g. in. M. G. de la Gardie), ädel
i medgången och stor i olyckan, samt ännu då hon sjelf hotades
med yttersta nöd omsorgsfullt sörjande för gamla tjenare;
Margareta Boje (g. m. Forbus), berömd för sina "gudelige
andäktige meditationer uti sång pa melodi ställt, dermed hon
äfven", enligt mannens utsago, "sin själ ifrån denna verlden till
det himmelska transporterade"; Hedvig Klingenstjerna, som vid
Linköpings gymnasium hållit en latinsk oration; Eva Frölich,
som utgifvit en skrift om svenska damernas lättsinnighet, *)
troligen det första spår inom vår litteratur af denna qvinliga
sjelfkritik och sjelfsatir, som hos Fru Lenngren spelar en så stor
rol; Johanna Eleonora de la Gardie, samt hennes syster Ebba,
hvilka diktade hof- och kärleksqväden, dels på svenska, dels pa
tyska; Eva de la Gardie, berömd för välgörenhet och lärdom,
hvilken senare till och med tillvann henne den utmärkelsen att
väljas till medlem af vetenskapsakademien; Ulrika Pasch, som
vid sin broders sida idkade porträttmåleri och invaldes till
hedersledamot af målareakademien, samt slutligen en hel del damer,
som sysselsatt sig med öfversättningar, företrädesvis af
andaktsböcker, någon gång äfven af historiska arbeten, såsom Flavii
Judarnes historia m. m.
Under detta sökande efter verksamhet utanför det alltmera
trångt begränsade famil jelifvet hade den svenska qvinnan sålunda
uppträdt på den lärda diskussionens, den religiösa
poesiens,ßlan-tropiens, industriens, de politiska reformernas, vitterhetens och
den sköna konstens vidt skiljda områden, aldrig utan framgång
och, hvad mera är, sällan i strid mot, utan tvärtom ofta under
samverkan med och villigt erkännande af männen. Så hafva
vi sett huru de lärde icke föraktade att uppträda till offentlig
*) En oförnuftig smädeskrift öfver de svenske damers lek och nohle skådespel",
kullas den i en motskrift, der författaren såsom straff tilldelas de mustigaste
benämningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
