Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
disputation med Wendela Skytte; huru staten understödde och
uppmuntrade Maria Sofia de la Gardies industriella företag;
huru det svenska presterskapet icke aktade för rof att gifva
Elsa Andersdotter en plats vid sidan af biskopar och prelater
i den svenska kyrkans första fullständiga psalmbok; huru
konungen tillerkände Margareta Ascheberg samma rättighet i
be-fordringsärenden inom det regemente hon uppsatt, som tillkom
män under samma förhållanden, samt huru den tidens statsmän
ansågo hennes, en qvinnas, namn hafva lika god klang som de
mest ansedde mäns, äfven i politiska frågor. Vidare hafva vi
sett huru det stolta, sedermera i afseende på hvarje
medborgerlig verksamhet för qvinnan så skuggrädda, riddarhuset gick ända
derhän i hyllning för en qvinnas medborgerliga förtjenster, att
det slog en minnespenning till Catharina Charlotta Taubes ära;
huru vetenskapsakademien invalde en qvinna bland sina
ledamöter; huru Sverges förste konstnär icke försmådde sin dotters
biträde vid arbetet; huru målareakademien nämnde en qvinna
till sin hedersledamot, och slutligen huru samtida manliga
vitterlekare värderade Sofia Elisabeth Brenners poetiska försök.
Endast på detta sistnämnda område — vitterhetens — synes qvinnan
hafva mött något motstånd, och eget nog var det dock endast
här, som hon fullföljde de vunna segrarne, om af detta
begär att strida mot strömmen, som man så gerna tillskrifver
qvinnan, eller af någon annan, djupare orsak torde vara
oafgjordt. Visst är, att Sofia Brenner mött motstånd på sin
väg, och att hon alltför djupt kände sitt värde som qvinna och
sin rättighet som menniska, för att ej rusta sig till försvar, så
godt hon förstod. Innan vi med henne öfvergå till det skede
af den svenska qvinnans historia, som man skulle kunna kalla
del vittra inflytandets tid, vilja vi dock i följande häfte kasta en
flygtig återblick från 1600-talets början till medlet af 1700-talet,
för att söka få en mera samlad bild af qvinnans ställning i
förhållande till hemmet, till lagen och till allmänna tänkesättet under
deuna tid. (Forts.)
Esseide.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
