Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deraf den eld, som åren icke släckte,
I ord, i anlet, då man talet väckte
Om denna tid, bevarad i ditt bröst,
Då ditt förbund med snillet slöts, det sköua,
Det enda, som dig sällhet fullt lät röna
Och göt sin glans än kring din ålders höst.
[ år och visdom främst, med minnen ljusa
En krets af vänner visste du att tjusa
[ samtal, skildringar af flydda dar.
Du stod en Atterbom, en Geijer nära.
Ett återsken af det förflutnas ära
Låg öfver ungdomsvännens afton qvar.
På höga föredömen troget akta
Du bjöd den unga, der du satt att vakta
Vid minnets kummel en prestinna lik.
Du varmt dig hängaf ock åt stundens syfte,
Men från dess äflan fri din själ sig lyfte
Mot större mål, på lifvets löften rik.
Den trefna boning är för alltid sluten,
Der vi så ofta glömde bort minuten,
Hänförda af din ädla tankegång.
Du talte gerna och du fängsla ville,
Du qvinna var, du egde hjertats snille, —
Och aldrig tiden i din krets blef läng.
Med dig vi svärmade i hoppets lunder.
Till dig vi flydde i de mörka stunder.
Med din en högre flygt vår tanke tog.
Du gifmild var, dig var ock mycket gifvet:
Du var den brännpunkt inom sällskapslifvet,
Som snillets alla strålar till sig drog.
Hvad stort hon tänkt, den ädla, eller öfvat,
Skall af en efterverld en gång bli pröfvadt:
At tidens bildning hängaf hon sin dag.
Om denna derför närmre målet ryckte,
Om god den stämpel var hon derpå tryckte,
Må häfdatecknarn pröfva, icke jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
