Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.344
na till en hel litteratur. Frågan om qvinnans sociala stlllring
har inom vårt land just nyss genomlefvat ett dylikt skede. Selan
Fredrika Bremers reforniförsök genom »Hertha» och den dsraf
föranledda qvicka tidnings-polemiken mellan Anders Petter och
Ernst Ludvig har hon legat nere såsom ämne for pressen, om
man undantager den lika ihärdiga som moderata och mångsidiga
verksamhet för qvinnokönets förbättrade sociala ställning, som
denna tidskrift snart under trenne lustrer utöfvat, samt åtskilliga
öfversättningar från utlandet och några fa tidningars referater af
riksdagsöfverlägcningarna rörande dels frågan om qvinnans
myndighet dels den ständigt återkommande motionen om gift qvinnas
eganderätt Ett naturligt uppslag till frågans återupptagande
gaf det hösten 1869 àterlifvade förslaget om anläggandet af en
högskola i Stockholm, hvilken skulle gifva tillträde äfven at
qvinliga lärjungar. Härigenom föranleddes ytterligare nagra goda
tidnings-artiklar i ämnet. Men under hösten 1870 och vintern
1871 utkom nästan pa en gång och i sammanhang med den i
andra kammaren förnyade och i första kammaren nu äfven väckta
motionen om gift qvinnas eganderätt en hel litteratur till
förberedelse, försvar och stöd åt de afgifna dubbel-motionerna. I
spetsen gick Stockholms-posten med en teckning af motionens
öden under föregående riksdagar, med en framställning af dess
vigt samt med ett till blifvande riksmöte uttaladt vädjande för
att under detsamma bereda frågan en bättre utgång. Derefter
bjöd Aftonbladet på tvenne värderika uppsatser i ämnet, den ena
hemtad ur »All the year round», den andra benämnd: »En
rättvisa och en orättvisa». Samtidigt utkom i denna tidskrift en
afhandling om gift qvinnas egenderätt, hvilken i serskildt aftryck
utdelades till hvarje riksdagsman inom båda kamrarna, och en
annan liten brochyr kallad: »Lagens orättvisa mot den gifta qvin-
’) Mot denna framställning af qvinnofrågans behandling i värt land måste vi
inlägga en liten protest. Från dess första uppslag, vid lika arfsrättens
förklarande 1844, kan man aldrig säga att denna fråga varit "nedlagd". Förberedd
af lagstiftare och skriftställare, tog deri med qvinnans myndighetsförklaring
1857 det andra stora steget framåt. Några år senare erhöll den i Tidskrift
för Hemmet sin egen organ, hvarjemte den tilldrog sig en växande
uppmärksamhet af den liberala tidningspressen i hufvudstaden och landsorten. Man
erinre sig blott Agardhs uppsatser i Aftonbladet och de skånska tidningarne.
Långt ifrån att ha »legat nere" har qvinnofrågan sålunda åtminstone i
femton år utgjort ett bland de stående ämnena för den periodiska pressens
behandling. Inom bokpressen deremot har dess talan uuder lång tid varit
förd endast af öfversättningar och bearbetningar; och på detta område torde,
sedan Fredrika Bremers »Hertha-’, intet mera framstående försök blifvit gjordt
att lösa frågan, förr än Olof Stig förlidet år framträdde med sina Träkul.
Ked:n* nnm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
