Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
boet, som vid giftermålets ingående tillkommer hvardera makan.
Denna eganderätt fortfar visserligen efter lag, både under
äktenskapet och vid den tid, då boet kommer att upplösas; men
tänker man särskildt på dess betydelse och värde i hvad qvinnan
angår, så inskränkes densamma inom nog obetydliga
proportioner», — ett yttrande som, från juristens varsamma och försigtiga
språk öfversatt på reut praktisk prosa, vill säga att dess
»betydelse och värde» äro ungefär lika med noll.
Man borde med skäl kunna antaga att inför lagens bokstaf
skulle endast rättvisan ega talan, men allestädes der denna
bokstaf berör qvinnans och i all synnerhet den gifta qvinnans
intressen, der tillätes, eget nog, äfven ett särskildt slags äktenskaplig
pligtkänsla att hafva sitt ord med. Så ock här; hvarhelst ett
brott blifvit begånget, bör väl lagen visa sig angelägen att ansvar
derå yrkas, den brottslige hestra flas och rättvisa skipas. Men om
nu den brottslige är en gift man så skulle den förr omnämnda
pligtkänslan alltför mycket såras om hustrun på honoin yrkade
laga ansvar, och alltså, ehuru samma lag påtvingat henne
mannens förvaltarskap, — allt på denna pligtkänslas bud —
betager man henne det juridiska baud, lagen eljest lagt å
syssloman som handhafVer annans medel. Hennes eganderätt, tillägger
vår författare, kan således »med allt skäl i juridiskt afseende
kallas »sväfvande», emedan den, så länge äktenskapet fortvarar,
saknar fast juridisk grund.» Efter ett sådant erkännande kunde
vi med skäl förmoda att ett dylikt »sväfvande» förhållande, just
ur juridisk synpunkt, skulle fördömas. Meu nej! Pendeln
svänger fram och åter mellan lagen och känslan, och nu äro vi
åter inne på den senares område ända derhän, att hustrun
hänvisas till mannens »känsla af sina pligter äfven i
ekonomiskt afseende», som en vida säkrare grund än den
juridiska; alltid med det välbekanta tillägget om ett äktenskap
sådant det bör vara d. v. s. med andra ord: 0111 det är ett
idealäktenskap. Men att sådana äro undantag, derom torde litet hvar
kunna förvissa sig, och då den juridiska grunden på sådana
vilkor undandrages hustrun, hvad blifver henne öfrigt då mannen
är en dålig man, vare sig med detta uttryck menas den grofve
brottslingen, den förhärdade suparen, eller den dåraktige
spelaren, den afundsjuke girigbuken, den raffinerade hustyrannen?
Hur mån än förf. synes vara att bibehålla mannen vid denna,
ur hans synpunkt, från äktenskapets sanna natur oskiljaktiga
her-skarerätt, och ehuru han ej anser att någon rätt att med man-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
