- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Fjortonde årgången. 1872 /
96

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

på sina sympathier för detta land, isynnerhet för dess qvinnor.
Men genom hvad vi känna om det emottagande, som pà alla
ställen kom henne till del, finna vi att ryktet om det goda hon
uträttat i menniskokärlekens tjenst föregått henne, och att den
allmänna meningen i detta land sålunda gifvit långt mer betydelse
och vigt åt hennes uppträdande derstädes, än hon sjelf kunnat
föreställa sig. Och att denna uppfattning ej var ett misstag, derom
öfvertygades snart hvar och en, som kom i beröring med henne.
Också hade hon den stora tillfredsställelsen att. se sina varma,
aldrig tröttnande omsorger för befrämjandet af detta lands
vigtigaste intressen rätt uppfattade och erkända. Vedermälen häraf
gåfvos henne ej blott af de infödde män, som sjelfva arbetade
för samma mål, utan äfven af många bland landets egna döttrar,
hvilka börjat vakna till medvetande af sin plats i samhället och
af den förmåga, som hos dem så länge varit undertryckt. Dessa
samlade sig stundom kring henne och tycktes deras känslor kunna
tydas såsom en sammanfattning af tacksamhet, förundran och
nyfikenhet, som uttryckte sig dels i små skriftliga uppsatser, dels i
vänliga gåfvor. En Ranee eller infödd furstinna, som var enka
och såg ut att vara en qvinna begåfvad med energi och
intelligens, lät kalla henne till sig och yttrade, att hon lifligt
intresserade sig för qvinlig uppfostran och att hon med deltagande
följt Miss C—s uppträdande i Indien samt sjelf gerna ville
inrätta en skola för flickor.

I alla de större städer Miss Carpenter besökte höllos
af-skedsmöten af infödde herrar, då tacksägelseadresser upplästes
och öfverlemnades till henne, såsom vittnesbörd om deras erkänsla
för hennes nitiska välvilja. Vid ett sådant, hållet af the Students’
literary and scientific Society i Bombay, begärdes tillstånd att få
stifta ett stipendium bärande hennes namn. Äfven efter sin
återkomst till England emottog hon många bevis på varaktigheten af
det intryck hennes personlighet gjort i Indien och på den kära
hågkomst man der förvarat af henne. Så öfverlemnades t. ex. en
vacker minnesgåfva, en théservis af silfver, till henne af
hinduiske och parsiske herrar vid ett möte i London.

Den 20 Mars 1867 anträdde Miss Carpenter från Bombay
sin hemresa efter att hafva tillbragt sex månader i det land,
som länge varit ett föremål för hennes varma intresse. Det
vigtigaste af hvad hon der sett, erfarit och iakttagit har hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:20:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1872/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free