Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
af den skenbara motsägelse och förvirring som råda i lifvet och
i naturen. Den andra förklarar menniskoanden ur stånd att iära
känna sanningen. Den ena är det praktiska tviflet — den andra
tviflet, upphöjdt till princip.
De filosofiska systemens villfarelser stanna ej inom de lärdes
krets. Smittor sprida sig lika oemotståndligt inom den andliga
som inom den matenella verlden och till en del på samma
vägar, genom den lättade samfärdseln. Sålunda ser man positivism,
panteism, materialism och skepticism intränga likt okroppsliga,
oförnimbara giftångor i kretsar der de ännu till namnet äro okända.
Deras verkningar vexla allt efter den jordmån som upptar deras frön.
I själar beherrskade af egenkärlek och äregirighet mottagas
rationalismen och panteismen med öppna armar. Hos personer som
fördjupat sig i studium af den materiella verlden eller som
förtäras af åtrå efter materielt välbefinnande vinna positivismen och
materialismeu lättast insteg. Der våldsamma skakningar
efterträdt^ af förslappning och missmod, segrar skepticismen.
Resultaten kunna sammanfattas under trenne rubriker:
gudlöshet, liknöjdhet och religiös villrådighet.
Gudlösheten har inom arbetsklassen och den yngre
medelklassen sin förnämsta härd.*) Den visar sig än under råa,
cyniska former och är då kanske mest förnedrande; — än under
förfinad gestalt, i form af lära eller princip, och är då mera
smittosam och för samhällena i stort mera farlig.
Liknöjdheten innästlar sig der, hvarest menniskan samlar hela
siu kraft på det timliga arbetet eller den jordiska njutningen, och
innebär, oui icke en förnekelse, så dock en tung försoffning af den
gudomliga delen af vår natur. Detta är det största hindret för
utvecklingen af vår tids kristendom. Anfall härdar och utvecklar
krafterna: den bildade tron fruktar icke att uppträda mot den
bildade otron. Men liknöjdheten är såsom döda hafvet der intet
lif finnes — en ofruktbar öken som ej framalstrar ett enda frö.
Villrådigheten framsmyger än på djupet än pa ytan — hos
de lärdaste så väl som de enfaldigaste; hos filosofen så väl som
hos den praktiske tänkaren, och hos den okunnige, om sin själs
salighet bekymrade menniskan.
") Detta gäller icke för svenska förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
