Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
4. Panteismen är en motsats till positivismen: Då den senare
vill instänga menniskoanden inom den ändliga verlden med dess
fakta och lagar, vill panteismen förklara det oändliga och dettas
förhållande till det ändliga. Panteismen sönderfaller i två
afdelningar: den materialistiska, som vill visa att Gud är intet
annat än universum, och den idealistiska, som tror att universum
tinnes till endast i Gud. Ytterst blifva panteismens konseqvenser
desamma som positivismens: en mensklighetens kult, utan någon
Gud eller någon verklig moral. »Det finnes ingen teologi, endast
antropologi, ty mensklighetens ande är den gudomlige anden
realiserad. Det finnes ingen annan gudsfruktan än hängifvandet åt
mensklighetens ändamål; ingen annan bön än menniskoandens
kontemplation ... Menniskan uppfyller hvarje förnuftigt ändamål
om hon uppfyller sitt eget. .. ske menniskans vilje!» sådan är
principen för denna s. k. religion. Panteismen, äfven under dess
bästa form, är icke någon vetenskaplig lära, byggd på iakttagelse
af fakta och de lagar under hvilka dessa lyda, utan en blott
hypotes. För panteismen försvinna alla reala, personliga
väsenden och ersättas af en abstraktiou, som förklaras vara det enda
egentliga väsendet, ett väsende som dock saknar all personlighet
och fli vilja, och som uppslukar allt i en bottenlös afgrund, i
hvilken han äfven sjelf uppslukas, och i hvilken allt, som han
velat förklara, går under. Panteismen under dess lägre form
åter förtjenar intet annat namn än
Materialism. Denne förnekar öppet Gud såsom skapare och
försyn och menniskan såsom ande. Han vill förklara allt endast med
materiens tillhjelp, och då det icke lyckas, liegåfvar han materien
med hvad han kallar kraft, principen för rörelse och framalstring.
»Materie och kraft», heter det, »äro oskiljaktiga och existera
båda från all evighet».
Materialismen förnekar icke blott som positivismen den
menskliga friheten, utan också den moraliska lagen; han bortkastar
djerft alla förutsättningar för anden, och leder med nödvändighet
till fatalism, egoism och ateism.
Materialismen gar sålunda öppet och med beràdt mod mot
det mål dit positivismen och panteismen med förbundna ögon och
mot sin vilja dragas.
Skepticismen bildar väl ingen särskild filosofisk skola, men
ingår som ett grundelement i de flesta sådana. Den kan indelas i
tvänne arter, den praktiska och den systematiska. Den
förstnämnda är den ovisshet, som uppstår i somliga själar vid åsynen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
