Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
21, Frans Michael Franzén,
Runebergs store föregångare, den svenskt-finska vitterhetens
ljufvaste stjerna i det förflutna tidehvarfvet, Frans Michael
Franzén, föddes den 19 Februari för 100 är sedan. Hans fader hette
Zacharias Frantzén och var köpman i Uleåborg. lians moder,
född Helena Schulin, var vid sitt inträde i äktenskapet nätt och
jemt fylld sina 15 år. Ja, brölloppet stod i sjelfva verket, när
hon ännu var mellan 14 och 15 år. Dagen var nämligen utsatt,
gästerna samlade och bruden klädd, då en objuden gäst, en
förskjuten friare, inträdde och upplyste vigselförrättaren om, att
bruden ännu ej hunnit vederbörlig ålder. Gästabudet fortgick
emellertid, men sjelfva vigseln förrättades några veckor senare
inför en mindre krets af brölloppsgäster.
Ännu blott 16 år gammal födde fru Helena Frantzén sin
förstfödde son, Frans Michael. Med anledning häraf har derföre
också en minnestecknare, Anders Flodman, erinrat om, att äfven
en annan af detta tidehvarfs största skalder, tysken Wolfgang
Göthe, varit en mycket ung moders förstlingsbarn. Franzéns
moder skulle derföre också med fullt skäl kunna hafva sagt något
dylikt, som Göthes moder en gäng på skämt berättas hafva
yttrat: att sonen Wolfgang och hon älskade hvarandra så mycket
derför, att de samtidigt varit barn. Ty sällan, om någonsin,
torde ett skönare förhållande hafva funnits mellan son och
moder, än mellan Franzén och det barnsliga väsende, som födt
honom. Om vi andra med modersmjölken insupit något, som sedan
mognat till allvar och ädelhet eller hvad annat godt, som ett
barn kan få i arf af sin moder, så tyckes Franzén deremot hafva
indruckit idel barnslig oskuld, hvilken aldrig förvandlade sig,
aldrig förqväfdes. Ty om någon varelse på jorden tyckes hafva
varit renhjertad, renhjertad från vaggan till grafven, så är det,
menskligt att döma, Franzén. På honom sannar sig också det
många gånger sagda, men aldrig för ofta upprepade ordet, att
»frejdade män oftast haft utmärkta mödrar.» Och vi ville för
vår del tillägga, att sällan är någon en usling, utan att hans
moder har sin dryga del deri. Härmed torde ock vara framlagdt
Tidskrift för Hemmet. 14:de hrq. 3:e håf t. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
