Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
det djupaste skälet, hvarföre hvar raau, som vill fosterlandets väl,
också måste nitälska för qvinnans förädling och ändamålsenliga
uppfostran i alla stånd och klasser.
Der Franzén växte upp, fanns det i den yttre naturen blott
föga, som var egnadt att väcka det i barnets sinne slumrande,
stora skaldeanlaget. Desto förtroligare blef förhållandet till
modren, helst gossen, genom af naturen svag kroppsbyggnad i
förening med ett ovanligt tidigt utveckladt själslif, gjorde intrycket
af, att på denna jorden blott vara en främling och gäst, hvilken
kanske snart skulle kallas tillbaka till sitt högre fosterland.
Detta själfulla och likväl så eldiga och lifliga barnaväsende lärer
derföre också redan tidigt hafva väckt uppmärksamhet och blifvit
omtyckt i hela föräldrarnas umgängeskrets, hvarom bland annat
en af skaldens måg, A. A. Grafström, bevarad anekdot gifver
ett roligt vitnesbörd. Han lärer nämligen en gång hafva
inkommit i sin mors rum med snöiga stöflor och derför ådragit sig
bannor, hvarvid en närvarande fru dock tagit barnet i försvar
och invändt: «Låt honom vara! Om jag hade en sådan son,
finge han stå på min byrå.»
Under sin uppväxt gick Franzén dels i Uleåborgs skola, dels
öfvade han sig i fadrens yrke, handeln. Lika bra som det torra
gick, lika illa gick det senare. Skulle han gifva penningar
tillbaka, gaf han ibland mera, än han emottagit; och kom
bondgumman in att köpa alun, kunde det vid hemkomsten hända, att
hou befann sig i stället hafva fått kam fert i struten.
Fadren måste sålunda uppgifva hoppet att i sonen få en
efterträdare i sitt yrke, och följde i stället ynglingen till Abo,
der han vid 13 års ålder 1785 inskrefs som student. Han
examinerades dervid af Finlands store historieskrifvare, professor
Porthan. Men så blyg och så föga ärelysten var den nybakade,
trettonårige studenten, att, då han, efter lyckligt slutad examen,
mottagit sitt betyg hopviket med tillsägelse att bära det till
akademiens rektor, vågade eller ville ban icke under vägen uppvika
och läsa detsamma. Först långt senare, efter Porthans död,
återfanns det i concept bland den aflidnes papper, och befanns
innehålla den storartade spådomen, att ynglingen skulle blifva »en
stjerna på vitterhetens himmel.»
Franzén hade nu äfven den lyckan att bli inackorderad i
denne snillrike mans hus, och i två års tid få åtnjuta fördelarna
af lians faderliga tillsyn och lärorika samtal. Att detta varit af
bestämmande inflytelse på hans egen utveckling, är otvifvelaktigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
