Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
öfvat. Den andra, till hvilken jag nu kommer, rörer Franzéns
egen ställning till sin upprörda samtids stora frågor. Vi böra
ihogkomma, att den hela verlden skakande fransyska
revolutionen utbröt midt under Franzéns ynglingaålder, och att skalden
några år senare sjelf var i tillfälle att uti Paris med egna ögon
skåda efterdyningarna af denna stora verldsstorm, af hvilken ej
blott troner omstörtades utan äfven alla gamla begrepp om
fosterland, religion, samhälle och familj. Det är öfverhufvud
mycket svårt att fullt oväldigt och rättvist bedöma en verldshändelse
af det slag, som fransyska revolutionen, och allramest svårt för
den, hvilken, så att säga, stått öga för öga med densammas
fasor. Det finnes så mycket berättigadt missnöje vid sidan af det
obefogade knotet, det finnes så mången ädel och hänförd
sträfvan vid sidan af den lömska skuraktighet, som uti oroliga tider
alltid sticker upp hufvudet, det finnes med ett ord uti en sådan
seen ur verldshistorien en sådan blandning af godt och ondt, att
vi ej kunna hvarken odeladt beundra eller odeladt fördöma
hvad vi se, att vi uti vårt inre aldrig kunna medla mellan den
hänförelse och den fasa, som kämpa med hvarandra om
öfver-väldet. Men dä är det också sä mycket mer stort af Franzén,
att han genast tyckes hafva fattat sin bestämda tanke om sitt
svårbedömliga tidehvarf, och att han vidhållit densamma, om än
tvehogsenheten mången gång måste hafva trängt sig fram, då
han fått skåda, huru frihetskampen stundom ledde till scener, för
hvilka hvarje menskligt hjerta måste rysa, och huru det fria
fransyska samhället medförde en osäkerhet till lif, lemmar och
egendom, och ett tyranni öfver tanken, hvilka endast kunna
återfinnas uti fornålderns förfärligaste envälden. Men intet af allt
detta kunde krossa Franzéns tro på friheten sjelf, hans
öfvertygelse, att hon en gång sjelf skulle meel sin egen kraft kunna
besegra sina afarter och oarter. Det är det betydelsefulla
skaldestycket Julie de S:t Julien, som låter oss få en inblick i denna
gren af skaldens tankar. Ehuru författadt 30 år efter Franzéns
1 besök i revolutionens brännpunkt, Paris, målar det så lefvande
det upplösta samhällets oroliga krampryckningar, att vi, som
snart sagdt varit åsyna vittnen till en ny upplaga af den stora
revolutionen, på mången punkt så att säga läsa ur vårt eget
hjerta hvad vi sjelfva känt, hvad vi sjelfva hoppats på eller
förfärats öfver uti det skådespel, som så nyligen upprullats i
Paris.
Tidskrift för hemmet. 14:de årg. 3:e häftet. fl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
