- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Fjortonde årgången. 1872 /
171

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

171

vi försöka att uppfatta äktenskapet såsom bildadt efter
tvåkam-marsysteraets grundsats; ty öfverallt, der denna är genomförd,
måste bade kamrarne fatta samma beslut, om detta skall kunna
upphöjas till lag, och i riksdagar på två kamrar har ett förslag
bortfallit, om dessa förblifva af skiljaktiga tankar.

Sådan är ju nätt opp den naturliga lagen inom det sanna
äktenskapet; ty ger man åt mannen mer än 1 röst i en församling,
som består endast af 2 medlemmar, upphäfver man ju både friheten
och jemlikheten, utsätter kärleken för fara och införer i sjelfva
verket det despotiska styrelsesättet. Att äktenskapets lilla
riksdagsordning är bildad efter tvåkarnmarsysternets grundsats, inses också
deraf, att vilkoren för valen icke som i enkammarsystemet äro
lika för alla (här båda) medlemmarne, utan olika såsom i
tvåkammarsystemet.

Det är nämligen oundgängligen nödvändigt, att den ena
medlemmen som väljes är qvinna, och den andra man. Vi få
således en manlig och en qvinlig kammare i denna allraminsta,
men på alldeles naturligt sätt bildade, »riksdag», den
äktenskapliga. Skulle det vara för djerft att också häri se ett förebud
tör det stora samhället, eller tänka oss eu tid — låt vara ett par
tusen ar! — framåt, då äfven millionerna skulle följa?

Låtom oss derefter kasta en blick på de äktenskapliga
fi-nancerna, och tillse huru de bildas. För närvarande blifver ju
den qvinna, som gifter sig, så att säga egendomslös; i
äktenskapet råder en egen art kommunism, en s. k. »egendomens
gemensamhet», som dock är till förmån för mannen; han, som om
sitt hem, enligt lagboken, kan säga: »l’Etat, c’est moi» — han
eger allt, hon intet. Men detta tillstånd är icke idealt; ty det
kan icke vara äktenskapets bestämmelse att omintetgöra
qvinnans sjelfständiga verksamhet i den ekonomiska verlden.
Derigenom utsättes också hennes andliga sjelfständighet, hennes
personlighet, för fara; ty det andliga är dock i detta lif noga
förbundet med och afhänger i mänga afseenden af det materiella.
Enigheten i äktenskapet skall vara en fl i sammanslutning af två
personliga viljor, icke en tvungen enformighet. Naturligast synes
det derföre, om man och hustru vid giftermålet finge behålla hvar
sin förmögenhet, huru »positiv» eller »negativ» den än vara må.
Hvad deremot under sjelfva det sanna och lyckliga äktenskapet
förvärfvades, mätte blifva gemensamt. Hvad den gifte mannen
förvärfvar genom sitt arbete, förvärfvar han nämligen icke ensam; ty,
om hans hustru icke på samma tid arbetade för honom, skulle hau

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:20:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1872/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free