Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
fri författning, lagbunden endast under kärleken. Liksom
daggdroppen afspeglar den omätliga rymden, kommer sålunda den lilla
lyckliga fristaten att dag för dag allt tydligare återspegla den
vackra bilden af det samfundsideal, som hägrar för millionerna
långt ute i framtiden. Dormin.
23. Asta Hansteen och Qvinnofrågan i Norge.
Striden om qvinnofrågan synes i Norge hafva tagit en större
utsträckning än då vi senast hörde något derom. (Se 13:de
årgången, sidan 382.) De gamla åsigterna representeras af
professorn Lyng, som uppträdt, dels i »Nordisk månadsskrift»,
dels i ett historiskt arbete om judarne, såsom en
»kvindeemancipationens motstander». De nya åsigterna deremot hafva
funnit sin målsman i en qvinlig författare, som kallar sig Asta
Hansteen och synes vara en af dessa urkraftiga nordlandsnaturer,
som af ingenting i verlden låter kufva eller klafbinda sig. Mellan
dessa båda står en onämnd författarinna, at ett vekare
skaplynne, som uppträdt med eu protest mot Stuart Mills bok och
derigenom föranledt Asta Hansteens första artikel. Man har
således i dessa trenne personligheter uttrycken af trenne olika
skiftningar af den i Norge rådande åsigten om qvinnofrågan. Man
kunde kalla dem forntids-, nutids- och framtidsidéernas olika
organer. Professor Lyng synes nämligen ännu qvarstå på den
gammaltestamentliga, orientaliska uppfattningens ståndpunkt.
Protestens förf. synes ingenting hafva emot hvad som hittills blifvit
gjordt för qvinnans befriande, men varnar för allt vidare
framåtgående. Asta Hansteen rycker otåligt på de återstående länkarne
af kedjan och emotser, halft pockande, halft jubilerande, en
obetingad likställighet mellan könen, sådan Stuart Mill tänkt sig den.
Då vi ej varit i tillfälle att följa striden annat än genom
Asta Hansteens polemiska artiklar, är det naturligt att denna
förf. för oss framstår såsom en hufvudperson i striden. Och hafva
vi ej alltför mycket misstagit oss vid försöket att ur hennes
skrifter framleta grunddragen af hennes persoulighet, är hon också
den sjelfständigaste tänkaren och modigaste kämpen af de trenne.
Skarpsinne och originalitet, varm öfvertygelse och ett träffande,
stundom bitande språk, synas vara de utmärkande dragen hos
denna qvinnosakens nya förkämpe. Mången torde vilja påstå att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
