Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
hon sjelf är bästa beviset för motståndarnes sats att qvinnan
förlorar sin qvinlighet i och med detsamma hon vinner sin
frihet. Men dels har nu det der begreppet qvinlighet aldrig blifvit
till fullo definieradt, dels tro vi att Asta Hansteen, likasom Susan
Anthony och många andra qvinnofrihetens apostlar, äro alltför
frisinnade att önska att alla qvinnor skola likna dem. Tvärtom
synes det just vara känslan af att sjelfva, under trycket af
sekelgamla fördomar och i den våldsamma kampen mot deras välde,
hafva i viss mån tagit skada, som drifver dem att, kosta hvad
det kosta vill, vore det än med uppoffring af den finaste
blomman af deras egeu qvinlighet, rädda sina medsystrar från samma
olycka. Och hvem vill väl i alla fall förneka, att just i en
sådan sjelfuppoffring kan ligga en djupare och renare qvinlighet,
än i det djerfva behaget hos mången balkokett, eller i den
negativa älskvärdheten hos mången »husets engel». Solrosen, som
höjer sitt stolta hufvud mot solen, är ju ett Floras barn likaväl
som murgrönan, som gömmer Sig för ljuset, eller mimosan, som
skygg drar sig undan vid minsta beröring. Skulle då ej qvinnan
vara lika qvinlig i sträfvan efter ljus och frihet, som då hon
söker skuggan, och frivilligt binder sig vid en starkare — allt under
förutsättning att det icke sker af sjelfviska bevekelsegrunderf
Skulle det vara mindre qvinligt att offra sig för många än
fölen — att verka för andras barn än för sina egna? Vi tro det
icke. — — Imellertid, man må tänka härom hvad man vill, är
det af stort intresse att följa dessa qvinnofrågans första strider
i Norge, och spåra de egendomliga former, hvarunder så väl de
gamla som de nya idéerna framträda.
Som en inledning härtill och på samma gång ett litet prof
på Asta Hansteens qvicka och egendomliga framställningssätt
hafva vi ur hennes senaste uppsatser här bifogat några utdrag,
sammanställda under fritt valda öfverskrider.
1.
"Skapelsens Herre och Fruntimret".
Förfrn kastar först en återblick på början af vårt århundrade
och påstår att just vid inbrottet af den nya tiden, då de nya
lifsprinciperna, frihet, jemlikhet och broderskap, med
oemotståndlig makt trängde fram på historiens skådeplats, just vid denna
vändpunkt började förhållandet mellan man och qvinna att sjunka
och bli mera förvändt och skeft än någonsin. Mannen glömde i
sitt segerrus att gifva qvinnan del af den frihet han sjelf åtnjöt
och följden var att han, ensam i besittning af de nya andliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
