Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
de utkomna folkskrifterna ha varit få och föga lämpliga; allt
detta kan dock ej rubba vår tro på satsernas riktighet. Men
ju närmare frågan rycker en på lifvet och man tvingas att se
henne äfven i hennes minsta detaljer, desto klarare inser man
de svårigheter hon medför och desto tyngre känner man sin
andel i de orsaker som framkallat henne. En af dessa orsaker,
och kanske den djupast liggande, är klass-splittringen,
liknöjdheten å ena sidan och det dolda agget å den andra, groende i
tysthet under långliga tider tills de nu synas redo att brista ut
i öppet hat mellan samhällets tärande och närande klasser.
Visserligen hafva på senare tider de bildade klasserna, och
bland dem särskildt qvinnan, genom en mångsidig och uppoffrande
verksamhet för de fattiga, sökt förbereda en försoning, och
äfven Tidskrift för Hemmet har i detta afseende sökt att verka
hvad den förmått. (Se bl. a. art. Om Qvinnan och
Välgöran-det 3:dje årg., Stockholms frivilliga söndags- och hvardagsskolor
8:de årg. m. m.) Men ännu återstår otroligt mycket att göra
just på qvinnans och hemmets område, och hvad vi göra det
måste vi göra snart, "ty natten kommer, då ingen kan verka".
Det är några förslag till ett dylikt tyst och obemärkt arbete
på de splittrade samhällsklassernas försoning och förening vi
här meddela, sådana de kommit oss samtidigt tillhanda från
olika förf. i Sverige, Norge och Danmark.
I.
Kan något göras till höjande af qvinnans ställning inom
(le arbetande klasserna? *)
Hvar och en, som kommit i närmare beröring med den
arbetande klassen, har säkerligen icke kunnat undgå att märka
*) Ur (let bref, som åtföljde den insända artikeln, anföra vi följande:
"Mycket har den, som nedskrifver detta, tänkt öfver den arbetande
klassens moraliska förfall, och trott sig spåra orsaken dertill i den ytterliga
fattigdomen. För afhjelpande af denna, äro gåfvor, äfven de största, blott
palliativer; endast från arbetaren sjelf bör hjelpen komma, oin den skall
kunna från grunden upprycka det onda. Må det slutligen tillåtas mig att
anmärka, det mången troligen skall draga sig tillbaka från den bild jag
framställt, såsom alltför mörk; det är i våra tider modernt att vara
"arbetarens vän", och detta tror man mera bevisas genom att tala om dygder,
som han icke eger, än genom att oförtäckt blotta hans fel och fråga efter
medel till att afhjelpa dem. Min åsigt är den motsatta och jag har handlat
derefter."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
