Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
47. En verldsomsegling.
Resbeskrifningar uppskattas nu för tiden icke särdeles högt.
Mången läser dem knappast, i tro att ämnet är uttömdt.
Vetenskapsmannens upptäcktsresor omfattas dock alltid med intresse,
och kanske dernäst de resbeskrifningar, som genom sin
enkelhet och frånvaron af allt effektsökeri kunna fattas äfven af
den minsta skolgosse. Dessa tvänne ytterligheter utgöra den
långa kedjans, om man så får säga, båda ändpunkter.
Emellan dem ligger flertalet af nutidens resberättelser, hvilka alltför
ofta blotta en öfveransträngning att vilja intressera, äfven om
det måste ske i en lånad, ej sällan utnött och färglös drägt,
hvarigenom de förlorat all individualitet. Det skrifsätt, som
karakteriserade fordna dagars sjöfarande, deras sjelfständighet och
okonstlade naivetet, är nu en nästan utdöd konst. Kärt är det
derföre att här kunna meddela en liten resbeskrifning, som i
anda och form är liksom en gengångare från äldre tider. Utan
sirater eller något slags vetenskaplig eller statistisk krydda,
påminner den om Dampiers, Funnels, Edivard Cooke’s m. fl. resor,
hvilka, skrifna på 1600- och början af 1700-talet, ännu i dag
fängsla läsaren genom deras natursanning och flärdfrihet. Ehuru
härdade i vilda strider och äfventyr, se och bedöma dessa
berättare allt med en nästan barnslig fromhet. När man läser
deras anteckningar är det som hörde man detn säga: "här står jag
sådan jag är, detta såg jag, detta tänkte och kände jag, vill ni
höra något bättre, gå då till en annan bok". Det skadar icke
att någon gång uppfriska hågkomsten af de gamles frimodiga
enkelhet i tankegång och språk. Kapten Dampier säger t. ex.
när han beskrifver Nicoya-Indianerna:
"Innan de kommo under spaniorernas herravälde lefde de
under mycket goda lagar, dock fanns ej straff för den som
mördade fader eller moder eller konungen; de ansågo, förmodar jag,
att ingen ville eller kunde vara så elak att bruka våld mot sina
egna föräldrar eller den gemensamma fadren för dem alla".
Sjelf sjunde i en bräcklig liten kanot öfverraskades han af
storm på öppna oceanen under segling från Nicobaröarna till
Sumatra.. En af dessa nätter omtalar han med följande ord:
Tidskrift för hemmet. 14:de årg. 6:e häftet. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
