Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Denna stad bar redan europeisk prägel, åtminstone så till
vida att der fanns kyrkor och skolor, ett halffärdigt teaterhus,
handelsbodar, kaféer och fängelse m. m. Infödingarna voro
derjemte kristna, tillhörande protestantiska kyrkan, och de flesta
kunde läsa och skrifva; icke destomindre var osedligheten
förfärlig. Ännu rättfärdigade de sitt rykte för hög växt och ett
utmärkt fördelaktigt, mildt utseende. Endast barnen gingo här
nakna. Alla fullvuxna begagnade åtminstone ett linne,
hvarjemte qvinnorna kastade en schalett på hufvudet, och karlarna
brukade stråhatt. De förmögna familjernas damer promenerade i
linon, och höfdingarnas döttrar såg man äfven i siden, men det
ena som det andra var tillskuret på enklaste sätt, i form af ett
löst och låugt lintyg, som släpade ett par fot bakom dem. Detta
släp var allt annat än vackert, icke heller propert, men det var
förnämt, samt det enda sätt hvarmed dessa damer kunde utmärka
sin sociala ställning.
Flere af cheferna voro dekorerade med franska hederslegionen,
och hvar och en uppbar frän Frankrike en årlig pension af några
tusen francs. Drottning Pornaré erhöll årligen trettiotusen francs.
Hon var en fryntlig, välfödd matrona, hvars hela regeringsbestyr
lär vara att underskrifva de beslut eller författningar franska
guvernören förelägger henne. Für öfrigt gör hon små bjudningar,
spelar kort och promenerar. Hon klädde sig som de öfriga
damerna, och likasom dessa gick hon alltid barfota. Hennes gemål
brukade för det mesta generalsuniform. Under promenaderna höll
han sig sex à åtta fot bakom drottningen. Hvarken infödingar
eller européer egnade det höga paret någon synbar vördnad eller
uppmärksamhet.
Efter klockan nio på qvällen fick ingen inföding, såvida han
eller hon ej var i sällskap med någon europé, vistas utomhus.
Den som häremot bröt blef utan undantag genast arresterad samt
följande dagen dömd till två à tre dygns arrest med skyldighet
att sopa gatorna. Det var ej ovanligt att se damer klädda i
siden eller linon, med qvast i handen, och en polissoldat vid
sidan, som höll dem till arbetet.
Infödingarna äro mycket stolta öfver sin ö, och tala gerna
om dess vackra natur och bördighet. På deras språk heter den
Tahiti, och så kallas den äfven af infödingarna på de
närgränsande öarna. Det säges att namnet Otahiti tillkommit sålunda,
att när infödingarna, som trodde hela verlden kände deras sköna
ö, tillfrågades hvad den hette, blefvo de af denna okunnighet så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
