Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
korallref. Här stodo vi fast med besked. Lotsen fick ej annat
straff äu att hoppa öfverbord och dyka ned för att efterse hur
korvetten fastnat, samt om bottnen var mycket skadad. Under
tiden signalerade vi till ångkorvetten att elda upp och komma
oss till hjelp. Vår lots, som flere gånger var nere på djupet,
upplyste att korvettens främre halfva stod på grund, men att
akter om stormasten var brådjupt, samt att korallbanken till
större delen bestod af lösa grenformiga koraller, som endast
kunde skada kopparförhydningen. Efter ett ihärdigt dagsarbete
och med tillhjelp af ångkorvetten kommo vi sent på aftonen loss
och inbogserades i hamnen.
Följande morgon hade det icke väl hunnit dagas förr än vi
voro omgifna af hundratals infödingar, som uti sina piroger rott
ut till oss, och nu under prat och skrik utbjödo till byteshandel
snäckor, äkta perlor, höns, svin m. m. De fingo ej komma
ombord innan morgonens arbete a korvetten var undangjordt, men
då blefvo vi bokstafligen öfversvämmade. En god marknad blef
det också. För en tom butelj, en skeppsskorpa eller en sliten
bomullsnäsduk kunde man få 3 à 4 höns, eller ett stort svin, så
väl föd t att magen släpade ^å marken. Frukt af tropikens alla
sorter erhölls för snart sagdt ingenting. Deremot syntes de bättre
förstå värdet af perlorna, hvilka de ej ville afyttra mot annat
än silfvermynt, till fem francs stycket. Perlorna syntes mig vara
af minsta sorten, men deras qvalitet kunde jag icke bedöma.
Efter ett par timmars byteshandel blef sällskapet återförvisadt
till land.
Vi qvarlågo här sju dygn. Ehuru Tongataboo ej eger det
storartade sceneri, som så anslående utmärker Otahiti, var dock
jordmånen här bördigare och mer odlad. Hela ön utgjorde en
oafbruten kedja trädgårdar, som lågo sida vid sida intill hvarandra,
och hvarje hydda hade en inhägnad af sammanflätade
slingerväxter. Floder eller vattendrag funnos dock icke, ej heller nägra
källådror, utan var det endast under regntiden samt dessemellan
af nattdaggen som jorden befuktades. Under torra årstiden var
infödingarnas enda dryck mjölken i kokosnöten, men derpå var
alltid riklig tillgång.
Infödingarna på denna, ö tillhörde samma race som de på
Otahiti, voro lifliga och språksamma samt vackra och välbildade
som dessa, men med en betydligt kraftigare och muskelstarkare
kroppsbyggnad. En stor del af dem hade af missionärer gjorts
till kristna, eller åtminstone blifvit döpta; ungefär hälften voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
