Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
skola vi med fritt urval och ej i slafvisk efterapning draga till
oss det bästa och med vårt skaplynne mest öfverensstämmande
af fremmande nationers konstformer. Sjelfständighet utan
ensidighet, är en lösen, som gäller för konstsömmerskan så väl som
för konstnären. Och att samma grundsats gör sig gällande äfven
inom det andra området för konstverksamheten i hemmet, eller
bostadens anordnande, hoppas vi i en följande uppsats kunna visa.
2. Några utkast till den svenska qvinnans historia,
VIII.
(Det vittra inflytandets tid från medlet till slutet af 1700-talet.)
Vi hafva afslutat vår återblick från början af 1600-talet till
medlet af 1700-talet, och dervid funnit att det opersonliga,
passiva qvinnoidealet blifvit mer och mer förherrskande. Orsakerna
dertill hafva vi trott oss spåra dels i en reaktion af den oqvinliga
ytterligheten och nyckfulla sjelfständigheten i Drottning Christinas
karakter, dels i de följande krigiska regenternas och deras
om-gifnings liknöjdhet och förakt för qvinligt inflytande och qvinlig
verksamhet; dels äfven deruti att männens bildningssträfvanden
underlättades och stegrades genom inrättandet af gymnasier och
universitet under det qvinnan lemnades qvar på den gamla, fordom
gemensamma ståndpunkten. Vi funno äfven huru den passiva
karaktersriktningen och den öfverdrifna sjelfFörnekelsen steg till
sin höjdpunkt i och med Ulrika Eleonora och hennes tronafsägelse.
Men i jemnbredd med denna öfverhandtagande riktning at
det passiva funno vi ännu här och der spår af den friska
sjelfständighet ocb den klara individualitet, som tillhör den
ursprungliga svenska qvinnokarakteren, och tyckte oss se huru dessa
anlag likasom sökte sig uttryck i nya riktningar, då de gamla
befunnos afskurna eller inskränkta inom hushållets och
barnkammarens råmärken.
Vi följde dessa sökandets spår med Wendela Skytte på
vetenskapens och den lärda diskussionens område; med Elsa
Anders-dotter inom den religiösa poesien, och med Maria Sofia de la Gardie
(gift med Oxenstjerna, ej som vi af misstag uppgifvit med Stenbock)
inom industrien. Vi följde dem vidare på filantropiens område
med Anna Svinhufvud, och på de sociala och politiska reformer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
