Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Vidare säges erfarenheten hafva visat att flickans läshåg och
förmåga af allvarliga studier, som vid tidigare år ofta komma
henne att öfverträffa gossen, vanligen upphöra vid 17—18 år.
Vi tro att erfarenheten i Sverige visat alldeles motsatsen, och
för att finna bevisen behöfva vi blott erinra om lärjungeantalet
i alla de offentliga läroanstalter, som hittills statt qvinnan öppna,
samt de resultat undervisningen derstädes gifvit.
Slutligen ännu en anmärkning. Qvinnan säges helt och hållet
sakna förmågan att sätta sig in i en annans tankegång och
åskådningssätt och derför vara olämplig att leda religionsundervisningen
på högre stadier. I våra ögon deremot är denna sinnets mjuka
smidighet, — denna förmåga att tänka sig in i andras tankar och
lefva sig in i deras individualitet — just en specifikt qvinlig
gåfva. Hade man framhållit qvinnans bristande förmåga att taga
ledningen af den själ, i hvars innersta hon sålunda inträngt,
hennes böjelse att snarare mottaga än öfva inflytande, — hennes
benägenhet att till den grad lefva sig in i andras personlighet
att hon uppgifver sin egen — så tro vi att man kommit sanningen
närmare och häri funnit ett kraftigare skäl för att anse henne
på sin närvarande ståndpunkt mindre lämplig att leda den högre
utvecklingen af det andliga lifvet. Möjligen hade man då äfven
tänkt på, att skolan borde söka väcka och styrka den ledande
kraft, som ursprungligen tillhört den svenska, liksom öfver
hufvud den nordiska qvinnans skaplynne, men under trycket af eu
bunden ställning småningom slappats.
Härmed lemna vi komissionens betänkaude för att tillägga
en liten protest mot ett par yttranden af det Kongl, förslagets
författare, dels i sjelfva skrifvelsen, dels vid en diskussion i l:sta
kammaren.
I förslaget sägas skolorna hafva tillkommit med anledning af
det "oegentliga tillstånd" många qvinnor utan eget förvållande
iråkat, genom nödvändigheten att söka sitt uppehälle medelst
arbeten, som icke direkt falla inom handaslöjdens eller den
husliga verksamhetens område. Vi tro icke att detta ovilkorligen
innebär något oegentligt. Eller skulle lärarinnekallet i skolor och
hem, konst- och yrkesverksamheten — vanligen äfven den
be-drifven i det egna hemmet — eller tankearbetet vid skrifbordet,
vara för qvinnan mindre "egentliga" sysselsättningar än spinna
och väfva? Vi tro för öfrigt knappast att det gifves någon
svensk qvinna, hennes yrke må vara hvilket som helst, som ej
lefver ett hemlif i eget eller andras hem, och äfven i någon mån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
