Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ej tränga genom den, men ljuden inifrån blefvo deremot fullt
hörbara i salougen, der jag satt. Gerna skulle jag velat stiga upp och
trycka det förrädiska låset till igen, ty att lyssna till hvad som
ej är ämnadt för ens öra, förefaller mig nästan som ett bedrägeri;
men huru skulle jag väl obemärkt kunna stänga dörren och utan
att äfven dermed göra mig skyldig till en ogrannlagenhet? Jag
hade således ingen annan råd än att försöka höra så litet som
möjligt, men det minsta möjliga var härvidlag mer än nog för
att innan kort, mot min vilja, fängsla min hela uppmärksamhet.
"Min söta Emilia", sade en manlig stämma med en liten
anstrykning af otålighet, "de der barnsligheterna orkar jag ej
höra längre. Du vet mer än väl, att ej många hustrur få sina
behof fylda med sådan lätthet som du; ja, jag tycker sannerligen
att jag sörjer för dig och barnen, både hvad toaletter och annat
beträffar, på ett sätt, som lemnar intet öfrigt att önska, och du
bör verkligen sjelf vara den första att inse fördelen af, att inga
penningsummor finnas i din börs — de halka så otroligt lätt ur
händerna på ett fruntimmer."
"Käre Henrik", svarade fru S. med en lätt darrning i rösten,
"det är ej nu fråga om toaletter — och du vet mer än väl, att
i det fallet är din egen fåfänga större än min — det är fråga
om att kläda den nakna och mätta den hungriga. Neka mig ej,
Henrik, det är svårt att ej få lyssna till sitt hjertas kraf, och
det är orätt att sluta handen till, när den kan ge."
"När den kan ge!" Skall det kanske vara eii liten fin
påminnelse om hvad som följde med din hand, när du gaf mig den?
Spara mig sådana — sådana — lindrigast sagdt —
obetänksamma ord, Emilia, och tacka din himmelske Gud, barn, som
inrättat det så vist, att ni, svaga qvinnonaturer, som inte passa för
eller förstå affärer och penningens värde, ega i familjens hufvud
tillgång till det förstånd och den omtanka, som ni sjelfva sakna."
Jag blef så uppfyld af harm, der jag satt och hörde på denna
snillrika utgjutelse, att jag i min ifver nästan höll på att afbryta
det der ljusa familjehufvudet med en kraftig protest, men jag
hejdade mig lyckligtvis. Hvad menar du, Fredrik, får ej Vår
Herre bära skuld för mycket, som han bestämdt är oskyldig till?
Och huru tror du väl att han i detta fall dömde familjens hufvud
kontra familjens hjerta?
"Denna olyckliga qvinna, som behöfver hjelp", fortfor fru S.,
"är en af de forna tjenarinnorna i mitt föräldrahem — dottern
till min gamla amma."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
