- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femtonde årgången. 1873 /
87

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

Vi bruka gå ut om qvällama, hou och jag, till "våra" kunder;
jag bärande en hatt, hon något annat plagg, och så väntar jag
utanför medan hon går upp i de fina gemaken till markgrefvinnor
och prinsessor. Sedan vandra vi omkring till kl. 10, gå
Ring-strasse rundt, se på de upplysta kafféerna, låta musiken i
Volks-garten oss väl behaga, och så gå vi hem, dricka the med svart
bröd och prata till nära midnatt. A propos! Du plägar säga
att jag duger till litet af hvarje. Nu har jag blifvit använd
till något splitter nytt, som du aldrig skulle drömt om, uämligen
till modell. Flickorna i Wien äro i allmänhet småväxta och
otroligt smala om lifvet; så äfven mina värdinnor. Nu ville
ödet att de fått mycket arbete för en markgrefvinna Pallavicini,
hvilken måste vara af en mera — majestätisk struktur. Hur
mycket trasor flickorna än stoppade i sina mannekinger ville det
aldrig förslå. Föllo så deras blickar på mig: jag hade ju alldeles
de rätta proportionerna — det var markgrefvinnan sjelf i egen
hög person! Nå väl! för äran af en sådan likhet må inan väl
offra något, och så står jag modell för den ena granna toiletten
efter den andra. Flickorna äro förtjusta och markgrefvinnan har
aldrig varit sà nöjd.

På teatern har jag varit en dag och sett en balett. "Ellinore".
Teatern är eljest ett mycket dyrt jiöje här, men Marie, som sett
alla nya operor och baletter, har utväg att kringgå äfven denna
svårighet. Kl. 5 gingo vi hemifrån, stodo i timme i trängsel,
knuffades, skuffades och pratade med våra grannar tills dörrarna
öppnades. Med fara att ihjälklämmas eröfrade vi då för 60
kreutzer en ypperlig plats, hvarifrån vi sågo allting förträffligt.
Visserligen hade det derjemte kostat en timmes väntan, men
hvad betyder det för den som, likt mig, har hela dagen ledig.

Utställningen. sluM af Maj.

Ännu har jag ju knappast talat något om expositionen. Det
är något underbart att följa med dess tillväxt. Ur kaos
framträder en verldsdel här, en annan der, en plan börjar skymta
fram för den aktgifvande, och af de brutna delarna sammanläggas
dag för dag detta hela, om hvilket man ännu ej kan fälla något
allmänt omdöme, ty den ordnade handen vet sjelf ännu ej hvar
och när låset skall knäppas om den rad af perlor, hvilka samlade,
sorterade och hoplänkade skola bilda — verldsutställningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:20:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1873/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free