Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
15. Tankar och frågor inför Menniskones Son
af P. Wikner.
"Skulle det vara någon, som icke annorlunda än på
det gamla viset för sin uppfattning kan lösa den
uppgiften, att hos dig (Kristus) förena egenskapen att vara
en verklig, detta lifvet genomgången menniska med
egenskapen att vara den, åt hvilken Fadren gifvit all
annan makt i himmelen och på jorden än den, som
ligger uti att vara Fadren sjelf eller det absoluta: då
såge jag hellre att en sådan menniska behölle den
uppfattning, som lyckliggjort våra fäder, än att hon
skulle lemna åsido någon af de två dig tillskrifna
egenskaperna. Ty om endera saknas, kan du väl å
ena sidan för den menniskan blifva ett dyrbart jordiskt
föredöme, å den andra en herrlig himmelsk idé, men
en Frälsare blir du henne aldrig. Och det är dock
hufvudsaken. ofvannämnda arbete sid. 222.)
I ofvannämnda skrift förmoda vi, att de bland våra läsare,
som följt med vår tids populära litteratur i filosofiska ocli religiösa
ämnen, skola finna uttryckta och utredda flere bland de tankar
och känslor, hvilka dunkelt men oroande legat på botten af deras
hjertan. Denna litteratur innehåller nämligen mycket, som är
egnadt att i sin djupaste rot förinta, ej blott kristendomens läror,
utan sjelfva den grund, på hvilken all religion hvilar, nämligen
tron på en personlig Gud, och på ett personligt lif efter döden.
Och om dylika materialistiska Järor också sällan varit formligen
uttalade, så hafva dock framställningarna i sin helhet ofta lèdt
den tänkande läsaren till allt annat än hugnande föreställningar
rörande hans bestämmelse och framtida mål. Jemförelsevis mera
sällan hafva inom denna gren af litteraturen författare uppträdt,
hvilka på ett både populärt och vetenskapligt sätt sökt gendrifva
dessa tröstlösa läror. Bland dylika, på vårt språk öfverflyttade, förf.
; utmärka sig Naville, Jules Simon och äfven Guizot, hvars
"Betraktelser öfver kristna religionens närvarande tillstånd" blifvit i
ett föregående häfte af denna tidskrift anmäldt. *). I
allmänhet hafva dock angriparne varit både talrikare och stundom
talentfullare än försvararne, och följden har hos en stor del af
den tänkande och läsande allmänheten blifvit en obeskriflig för-
*) Årg. 1872, s. 75.
Tidskrift för Hemmet. 15:de årg. 3:dje häftet.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
