Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
virring, ett tröstlöst tviflande spörsmål: hvad är sanning? — ett
qvalfullt utrop: Herre jag tror, hjelp min otro! Det är till dessa
hungrande och törstande andar, Wikner vänder sig, det är deras
behof, han känner eller har känt i sitt eget hjerta; derföre kan
han också behjerta och söka tillfredsställa detsamma. Dock, en
utanför stående kan ej som förf. sjelf motivera hans uppträdande,
hvarför vi också lemna ordet åt honom. "Jag syftar", säger
Wikner, "närmast till dessa många, som gerna önskade, att de
i dig (Frälsaren) kunde vinna, hvad de så väl känna sig behöfva,
frälsning frän synden, makt öfver synden och mättnad för sina
hungrande själar, men på hvilkas ögon den nuvarande tidens och
bildningens luft så mycket inverkat, att de icke till en individuell
lifsbild kunna sammanföra alla de drag, som för uppfattningen af
dig under den kyrkliga utvecklingen blifvit antagna. Jag vet af
erfarenhet hur en menniskosjäl kan marteras inför detta förfärliga
allt eller intet, när det, som är sammanfattadt under benämningen
allt, å ena sidan innebär något, som man ville ^ifva sitt lif för
att vinna, men också å andra sidan innefattar sådant, som, om
man toge det emot, skulle tillintetgöra ens lif. Till dem har jag
velat vända mig, emedan de äro mina själsfränder, och till dem
kan jag i all ödmjukhet och uppriktighet säga, att det kan blifva
dem en hjelp i sökandet efter dig,’ att se huru en själsfrände med
sin tanke och vilja arbetat i samma riktning. Jag tänker härvid
i synnerhet pä de unga vetenskapsidkare, med hvilka jag tid efter
annan kommit i beröring, och hvilkas tvekande ställning inför din
underbara person, jag delvis bevittnat. Jag ser dessa unga, som
i afseende på den kristna religionsläran finna sig ställda inför det
Athanasianska allt eller intet, i stum förtviflan välja intet, då det
för dem synes vara omöjligt att utan andligt sjelfmord välja allt;
och så gå de ut i verlden utan dig. När jag detta ser har jag
ej hjerta att tiga, utan jag måste till dem ropa om dig ett fridens
och frigörelsens ord."
Att anmäla ett arbete af denna art medför stora svårigheter.
"Tankar och frågor inför Menniskones Son", är nämligen ett slags
sjelfbiografi, innehållande utvecklingen af författarens själslif, en
biografi till viss grad erinrande om Rousseaus "Confessions" och
Lamartines "Confidences" och dock dessa himmelsvidt olika. Kanske
skulle man snarare kunna jemföra den med Tiedges Urania eller
Augustini "Bekännelser". Dock, alla jemförelser halta, heter det,
och dessa göra intet undantag från regeln. Slutet blir, att
Wikners skrift framstår såsom den enda i sitt slag. Men all den stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
