Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
uppenbaradt ord, såvida nian ej dermed menar en alltför ensidig
och trång inspirationslära. Frän denna sin ståndpunkt söker ban
erbjuda något positivt, en sjelfständig kristologi, ett system, som
skulle kunna bilda en kärna, ur hvilken ett träd, rikt pä goda
frukter, kan uppspira. I sin närvarande form är hans lära ännu,
oaktadt förf:s vinnande hänförelse, för abstrakt att kunna af den
stora mängden uppfattas; men månne den ej, oaktadt sina
beståndsdelar af bostrümiansk idealism, bär inom sig elementer så
menskliga, att de äfven böra kunna af menskligheten mottagas? Att
den för närmaste tiden skall gifva, form och fasthet åt det
religiösa lifvet hos många enskilda, hvilka utan kännedom af
densamma skulle fortfarande känt sig slitna mellan rationalism och
kyrklig tro, detta anse vi för gifvet; likaså att den skall på
längden utöfva ett renande, om också ej ombildande inflytande på
sjelfva kyrkan. Men genom sin bibliska ståndpunkt och sitt
antagande af Kristi försoningslära, denna lära, som ’för judomen
varit en förargelse och för grekomen en galenskap" har förf.
ohjelpligen brutit med rationalismen och än mer naturligtvis med
positivism, pantheism och materialism. Anhängarne af alla dessa
system måste blifva Wikners motståndare. Skola äfven kyrkans
mån blifva det? Se der en fråga, på hvilken framtiden troligtvis
snart kominer att gifva oss svar.
Det är just det positiva elementet, vår tid i första rummet
behöfver. Det teoretiska tviflet eller förnekandet af all
supra-naturalism har nämligen från de lärdes studerkammare och ur
deras för mängden otillgängliga tankesystemer banat sig väg till
den allmänna bildningens representanter, genomträngande skaldens,
romanförfattarens och kritikerns verldsåsigt med ett tvifvelsjukt
melankoliskt element, som högst förlamande inverkar på vår sedliga
kraft, hvilken i en fast tro har sitt bästa stöd. Denna stämning
eger onekligen något intressant och lockande, dels emedan det
ärliga tviflet också liar sin mission i mensklighetens
utvecklingsarbete, dels emedan den ställning, en ärlig tviflare intager, är
bland de mest kritiska, som kunna tänkas. Också liar den gifvit
upphof åt några bland de skönaste stycken, som flutit ur skaldens
penna, och derigenom erhållit ett slags poetiskt adelsbref, som
känsloömma, veka själar finna särdeles anslående. Sålunda har
uppstått en litteratur, som i sjuklig "Weltsclimertz" uttalar mer
eller mindre inbillade själslidanden, och som nästan ined förakt
ser ned på det friska, glada troslifvet, såsom blott tillhörande
den lyckliga barndomen eller det okunniga naturbarnet. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
