Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Just denna entusiasm är det, som i Herr W:s skrift
mäktigast hänför läsaren. Hvarken de vigtiga och djupa sanningar,
hvilka deri uttalas, men af hvilka många redan förut blifvit
uttalade, ej heller den sammanfattning af åsigter och känslor, som
i denna bok skänkt oss en ny lifsbild, en ny lifsåskådning, ehuru
detta utgör arbetets högsta och varaktigaste värde, hafva i och
för sig kunnat åstadkomma denna verkan; — nej! den hänförande
makten i denna skildring ligger i förf:s egen subjektiva hänförelse.
Idéerna likna våren, hvilken alltid synes oss lika ny och
förtjusande, ehuru vi beundrat dess skönhet år efter år. Då de hos
en person lefva upp i förnyad, att vi så må säga, återuppstånden
och vårfrisk kraft, bemäktiga sig hans hela inre och der skapa sig
en ny och ursprunglig form, då erfar äfven läsaren en ny entusiasm;
och tankar, hvilka han redan känner, sanningar, som oaktadt sin
storhet, sitt djup, sin skönhet, ofta förekommit hans förslöade
sinnen såsom utnötta, alldagliga; de framstå då såsom genom ett
trolleri, i sin verkliga gestalt, mäktiga att åter hänföra honom
och utöfva sitt förädlande inflytande. Detta är ett bland snillets
skönaste privilegier, snillets, såväl hufvudets som hjertats.
Herr W:s arbete innehåller beståndsdelar, hvilka äro af den
natur, att det troligtvis länge kommer att utöfva inflytande, äfven
sedan många andra utmärkta tankefoster i samma ämne redan
nedsjunkit i Lethes böljor. Det är nämligen icke, såsom dessa
vanligen äro, hufvudsakligen negativt, utan innehåller vigtiga
positiva elementer; och, om vi ej misstaga oss, några frön till den
uppfattning af nya testamentets läror, hvilken tycks vilja utveckla
sig mellan rationalismens blott naturliga religion och de gamla
kyrkosamfundens sig stundom allt mer hopkrympande och
inskränkande systemer. Vi vilja här antyda några bland dessa punkter.
För Herr Wikner är Kristus Guds enfödde Son, men dock hvarken,
såsom rationalismen antager, en vanlig om än utmärkt menniska,
ej heller, såsom kyrkan lärer, densamme som Fadren sjelf. För
honom är Kristi försoningslidande hvarken ett non sens såsom
för rationalismen; ej heller en juridisk friköpelseakt såsoin
detsamma stundom af kyrkan framställes. Herr Wikner söker grunda
sin uppfattning af dessa båda den kristna religionslärans
hufvudpunkter på bibelns framställning, men kommer just derigenom
till något olika resultat än kyrkan, som vanligen stöder sin lära
på den tolkning, nya testamentets urkunder erhöllo under
kristendomens första århundraden. Häraf kan synas, att förfin intagit
sin ställning på biblisk grund och alltså omfattar tron på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
