Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
vi tillbringa med läsning, alldeles förspillda, samt slutligen söka
några medel att afhjelpa missförhållandet. Detta är ett ämne,
som blifvit afhandladt lika länge som böcker funnits, och det
är antagligt att jag intet nytt har att lära eder, men gamla
sanningar, som äro goda, tåla väl vid att höras om igen. Har
min uppsats någon originalitet, bestar den i att uteslutande vara
riktad åt det praktiska, samt att alldeles afhålla sig från vackra
moralpredikningar, som platt ingenting uträtta. Först och främst
vill jag då anmärka, att vi ej få vänta oss alltför stora underverk
af läsningen, ty ehuru den är ett medel för erhållande af
undervisning är den dock ej det enda. Hvad mena vi till en början
med undervisning? Ar det specialkunskaper vi vilja förvärfva,
så kan en professors föredrag bättre bibringa oss dem än böckerna;
vilja vi skaffa oss allmän bildning, då äro samtalen, resorna en
bättre skola än läsningen. Man bedrager sig om man tror att
väl skrifna böcker ersätta en lärares lefvande ord, likaså om man
menar att de skola gifva oss en fullgod ersättning för
umgänges-lifvet. — Lemnom åsido alla sentenser om verldens fåfänglighet
m. m. och rådfrågom endast erfarenheten: hvaraf erhåller vår
tanke sina lifligaste impulser, genom det vi läsa eller genom det
vi höra, genom den döda bokstafven eller det lefvande ordet?
Men ehuru läsning således icke är det verksammaste medlet
för vår undervisning, är det säkerligen ett bland de beqvämaste.
Vi hafva ej alltid lärare till vårt förfogande, och ändå mera
sällan fullt passande sådana; ännu sällsyntare än goda lärare äro
goda samtalare. Om det nöjet vederfares oss att sammanträffa
med några af dessa fà allvarliga, kunniga, själfulla samtalare,
så händer det oss lätt att vi ej draga full nytta af detta möte:
vi blifva tryckta af deras öfverlägsenhet och göra plågsamma
ansträngningar utan något resultat, såvida vi ej besitta idéer och
kunskaper nog för att hålla utbytet i gång mellan oss och dem.
Ty samtalet är en byteshandel der man måste gifva lika mycket,
som man får, såvida man ej vill känna sig mottaga en allmosa.
Låtom oss såluuda erkänna läsningens värde såsom
undervisningsmedel, men icke af den begära hvad endast ett långt och ihärdigt
arbete kan skänka. Man tror t. ex. att man genom lättlästa
afhandlingar kan förvärfva sig insigt i någon vetenskap, hvars
grunder man ej i ungdomen inhemtat; man studerar kanske
astronomien i Flammarion’s ’’Himmelens under" eller geologien i Figuier’s
"Jorden före syndafloden"; man läser stora historiska arbeten —
men efter en kort tid återstår af allt detta endast ett oredigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
