- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femtonde årgången. 1873 /
176

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

minne, som man förgyller med det bedrägliga talet om "allmänna
ideer", "öfversigt af det hela" o. s. v., och de bestämda grundliga
sakkunskaperna, de finnas ingenstädes.

Dermed vill jag icke påstå att bristerna i den första
undervisningen äro ohjelpliga. Man måste endast förstå att dervid ej
blir fråga om några timmars nöje, utan om ett allvarligt arbete;
man rådför sig då med dem som kunna gifva anvisning på de
lämpligaste böcker och den ordning i hvilka dessa böra läsas,
man afsätter en bestämd stadietid för hvarje dag, och så börjar
man sin skolgång ånyo. Man måste noga tillhålla sig sjelf att
ej skolka, ej hoppa öfver det ledsamma, att i minnet genomgå
det redan inhemtade, innan man går vidare, att vara tålig, ihärdig
och samvetsgrann, så att man ej smyger sig förbi svårigheterna,
utan stannar framför dem så länge, tills deras mörker skingras
af ljuset. En af de påtagligaste orsakerna till den ringa
behållning vår läsning lemnar är att vi öfvertyga oss sjelfva det vi
hafva fattat saker, som vi alls icke hafva fattat, eller ock att vi,
kännande vår oförmåga att intränga i dem, glida förbi utan ens
ett försök att begripa dem. Detta är ett fint gift, som småningom
beröfvar anden dess kraft, och gifver oss den dåliga vanan att
lättjefullt nöja oss med ett ofullständigt och sväfvande begrepp
om tingen.

Ilar man ej tid eller tillfälle att på ofvan anvisade sätt fylla
luckorna i sitt vetande, så är det bra mycket bättre att ärligt
erkänna sin okunnighet, än att söka upphjelpa den genom
"populära" arbeten, på hvilka man endast förspiller sin tid, utan att
nå sitt mål.

Naturligtvis kan en fullkomlig okunnighet om alla
utgångspunkter för undervisningen ej ens på det af mig förordade sättet
afhjelpas; vetandets elementer måste vara inhemtade i ungdomen,
och det är endast på denna grund man sedan kan bygga vidare
i riktningen af en eller annan kunskap hvari man funnit sina
insigter bristfälliga.

Barnens uppfostran är ingalunda fullbordad, om man af dein
gjort menniskor med omdöme, smak och qvickhet; ty ehuru dessa
egenskaper äro värdefulla och af ingen kunskap kunna ersättas,
så kunna de lika litet ersätta kunskapen. Man ser t. ex. ofta
snillrika män, hvilkas stora qvickhet endast tjenar dem att dölja
deras ändå större okunnighet. Det är sålunda ej nog att bearbeta
de ungas naturliga intelligens, man måste ock utså frön till alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:20:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1873/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free