Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
sedan lugnt vid ljudet af hans haltande steg. Han blef nämligen
allt mera halt för hvarje gång lian uppenbarade sig, och jag insåg
att det klokaste jag kunde göra var att fortfarande söka slå undan
fötterna på honom. Att med våld drifva honoin på flykten var
tydligen omöjligt; endast stycke för stycke kunde jag hoppas att
småningom förflytta honom dit jag ville.
I trenne manader fortsatte jag dessa arbeten, blef stark som
en ungtjur och hade snart inhemtat så mycket af läskonsten att
jag kunde första det lästa. Fader Bradat, som icke begrep alla
ord och tankar en bok innehöll, förvånade sig mycket att höra
mig, med minne af min fars muntliga lärdomar, förklara dem,
och slutligen började han och hans herdar anse mig för en förklädd
lärd, och upphörde att blanda sig i mina förehafvanden.
Jag beslöt då att göra ett försök att paskynda mitt arbete,
skaffade mig några skålpund krut från närmaste stad, anlade en
liten mina såsom jag sett bergsprängare göra, laddade den och
fyrade af. Allt aflopp lyckligt, ehuru ej utan fara. Herr Jehus
gap klöfs ända till öronen, och jätteansigtet förvreds härigenom
till ett så löjligt grin, att jag brast i gapskratt. Snart märkte
jag dock en myrstack, som blifvit skadad, och hvars innevånare,
långt ifrån att låta skrämma sig att öfverge sitt gamla hem,
samlades, tydligen för alt rådslå och öfverlägga, hvarefter de alla
ögonblickligen började arbeta hvar på sitt häll för att böta skadan.
— "Små kryp!" utbrast jag, "hvilken lexa gifven J mig ej! Troget
och uthålligt, likasom J, vill också jag arbeta för de mina, och
rädda vårt hem undan förstörelsen."
Fast i mitt beslut lemnade jag vid vinterns inbrott fader
Bradat, uppsökte min mor och omtalade för henne huru jag
tillbringat den förflutna tiden samt hvad jag hoppades af framtiden.
Hon blef på en gång rörd och förskräckt, och besvor mig att
icke uppoffra allt hvad jag egde på ett sä oförnuftigt företag.
Hon gladde sig dock åt att jag lärt läsa, och för att icke
onödigtvis oroa henne talade jag ej vidare om mina planer, utan lemnade
henne för att för vintern söka plats vid marmorbrotten i trakten
af Lourdes. Man använde 111ig här blott som handtlangare, men
jag följde ingeniörernas åtgöranden med uppmärksamt öga, och
sökte göra mig reda för hela gången af arbetet.
Så snart våren kom, återvände jag till min mor, skaffade
mig alla nödiga verktyg och erhöll hennes löfte att lemna mig
ännu 100 francs, om det skulle visa sig, att de första ej blifvit
utan all nytta använda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
