Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
diktalster, om ock tankarne torde vara delade huruvida det ej i
sin ytterliga realism öfverskridit gränserna för det sanna och sköna.
Fru Rosa Carléns arbeten hafva blifvit öfversatta och viil
emot-tagna i Danmark, Tyskland och Holland.
Fru Runeberg, den finske skaldens hustru, som gjort sig känd
genom ett par romaner, vann i början af 1860-talet större
uppmärksamhet genom ett häfte "Teckningar och Drömmar", af hvilka
isynnerhet skildringarne nr det finska folkets och andra nationers
sagolif utmärka sig för ett djupt och rörande behag.
Ett par okända signaturer "Claude Gérard" och "Matti»’,
hvilka länge gjort sig omtyckta såsom underhållande och lättlästa
följetonister, och senare (1868—73) framlagt sina följetongsskizzer
samlade i bokform, äro numera kända såsom qvinliga författare.
Claude Gérard, Fru Ljungstedt, kan sägas representera den bästa
arten af sensationsromanen; till stil, uppfinning och komposition
äro hennes arbeten ofta beundransvärda; med en renare sedlig
halt och en djupare blick för karakterens betydelse skulle de
närma sig mästerskapet, hvaremot frånvaron af dessa egenskaper
nu ofta låter dem sjunka långt under den ståndpunkt författarinnan
genom sin naturliga kallelse synes ämnad att intaga.
Mathilda Tengbom (Mattis) nu gift med litteratören G.
Lundström, gaf genom djerfva idéer och lifligt framställningssätt stora
förhoppningar om sig. Hon lider dock ännu af en viss omogenhet
och ytlighet, som åt hennes, ofta med djup afsigt anlagda
skildringar, gifva något halft och otillfredsställande.
Jemte dessa mera framstående författarinnor kunna här
nämnas Fru Friman, Sophie Bolander, Anna A ... Chr. FJofsten,
Fru Pfeiffer (Sylvia) m. fl. såsom förtjenta af närmare
uppmärksamhet. Men oaktadt den svenska novellen sålunda
bearbetats af ett ej ringa antal rner och mindre utmärkta
författarinnor har den dock under de sista tjugo åren aldrig uppnått
den höga ståndpunkt den erhöll genom Fredrika Bremer,
Friherrinnan v. Knorring och Fra Flygare-Carlén. Dertill bidrager
utan tvifvel att Fru Rosa Carlén, Fru Runeberg och flera andra
af våra förnämsta romanförfattarinnor på senare tiden nästan
upphört att skrifva; att andra, såsom fru Friman och fru Numers,
aflidit innan deras diktare-anlag hunnit fullt utvecklas; samt åter
andra, såsom Fru Wettergrund och Mattis, vändt sig från novellen
till andra områden. Orsaken må nu för öfrigt vara hvilken som
helst, visst är att den qvinliga prosadikten under flera år fört
ett alltmera tynande lif, tills allmänheten, julen 1872, plötsligt öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
