Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
Vi hafva härmed gifvit eu flygtig öfversigt af våra qvinnors
arbete på diktens område. Om ock här mest hemmastadda och
verksamma hafva dock de svenska qvinnorna med framgång
uppträdt äfven på andra områden af vår nationallitteratur. Med
synnerlig förkärlek hafva de sedan gamla tider omfattat den
religiösa och i allmänhet den uppfostrande litteraturen.
Vi hafva på detta område under det långa tidskiftet från
1300 till 1840 framhållit det väsentligaste af deras sjelfständiga
arbete, då vi nämnt Birgittas och Birgittinernas skrifter, Elsa
Andersdotters psalmer samt Fredrika Bremers Morgonväkter,
hvartill kommer Grefvinnan Gyllenborgs ur bibeln sammanförda
arbete "Marie bästa del", hvilket ännu lärer begagnas såsom
vägledning i studierna till vissa teologiska examina. Denna glesa
men betydelsefulla kedja af andliga skriftställarinnor fick 1860
en ny länk i Amalia v. Braun, hvars bok om "Kristendomslifvet i
vår tid" dock enligt författarinnans önskan utgafs först efter hennes
död. Dessa fem skriftställarinnor kunna betraktas såsom typer
för det qvinliga fürfattareskapet på det rent religiösa området.
Såsom karakteriserande för dem, så väl som för riktningarne af
den svenska qvinnans troslif i allmänhet, påpeka vi den kyrkligt
och sedligt reformerande riktningen hos Birgitta och Amalia
v. Braun, den tankereformerande hos Fredrika Bremer, den naivt
dogmatiserande hos Grefvinnan Gyllenborg, samt den öfver alla
dogmatiska eller filosofiska biafsigter höjda trosentusiasmen hos
Elsa Andersdotter, ett drag, som för öfrigt hos dem alla är mer
eller mindre genomgående.
Sedan Amalia v. Brauns tid har qvinnans andel i den
religiösa litteraturen tagit form af ströskrifter, dels på vers, dels pà
prosa, deri inbegripet skrifter och sånger för barn, andeliga
julkalendrar, folkskrifter eller så kallade träets in. m. På senare
tider har detta slags litteratur vuxit ut ända till oöfverskådlighet
och derunder bragt i dagen mycket godt och mycket
underhaltigt. Såsom typer för det bästa nämna vi Betty Ehrenborg
("g. m. Posse), Mathilda Foy, Lina Sajidell (g. m. Berg) samt
Charlotte af Tibell, alla rikt begåfvade naturer, som egnat hela
sin andliga kraft åt det religiösa arbetet, och derunder verkat
väckande och värmande på troslifvet inom vida kretsar.
Inom den periodiska pressen hafva våra qvinnor i och med
fru Lenngren intagit ett aktadt namn ej blott såsom medarbetare,
utan på senare tid äfven såsom ledare. Så t. ex. redigerades en
af våra mest spridda veckotidningar under de första åren af fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
